Saras matblogg

om min viktresa med GI och LCHF

Tagg: promenad

Matdagbok onsdag

Dagen började med en misslyckad utflykt. Jag skulle ta långrundan vid Bastasjö tänkte jag, och sedan åka förbi Netto och bunkra tonfisk, som var tokslut. ICAs i olja är inte god och dessutom svindyr jämfört med den jag hittat på netto. Bäst är en blå burk i olja som jag hittade på Citygross, men den låg nerklämd underst i bingen sist jag var där, och överöst med samma burkar som de på Netto, men 2 spänn dyrare. Jag brukar inte bry mej särskilt om priser, men när det är något man köper och äter ofta och det skiljer från 6.95 upp till 18.90 för samma mängd funderar man klart… Jag köper aldrig den finfördelade sörjan – hela bitar ska det vara, och helst dolphin safe, det betalar jag gärna några spänn extra för.

Den misslyckade utflykten bestod av att det var lääängesen jag var i Bastasjö och gick. De har byggt ett nytt stort bostadsområde precis intill (sist jag var där var det bara en massa tomma gator och gatlyktor på det fältet). Samtidigt snofsar dom tydligen upp fritidsområdet runt Bastasjö, så jag hittade ingenting! Att bara gå runt sjön funkar ju, men det var en lite för kort runda för mej nu tror jag, så jag skulle gå ett längre spår. Efter att ha knallat runt förvirrat i den gamla hästhagen och stött på både ridspår och skidspår (jag hade ju stavarna, så jag passade in bra där), och vinden pinade, så gav jag upp och följde tillslut ett ridspår (med bra beläggning på stigen för stavgång) tillbaka mot bilen. Klantiga jag hade glömt stegräknaren också, så jag har ingen aning om hur lång runda jag fick till, men det var inte alls den runda jag hade sett i mina tankar… Nåja, jag fick väl motion iallafall…

Frukost 11.30
2 kokta ägg
en burk tonfisk i olja
2,5 msk majonnäs
– åts sittande vid datorn kollandes mail. Så brukar jag inta min frukost. Känns inte särskilt stressigt, även om jag ”är på jobbet”. Jag blir mer mentalt stressad av att sitta inne i köket och käka och veta att jag har en massa jobb jag måste börja med…

Lunch 14.30
7 st IKEA-köttbullar
en hög brysselkål
1 äggmuffin
Rydbergs bea
– åts inne i soffan framför Flying doctors, min lunchserie. Har såklart sett alla avsnitt innan, så jag kan gå ifrån om och när jag vill, men ibland passar jag på att ta en avslappnad långlunch och ser hela, vilket jag gjort idag. Behöver ladda för mina stora jobbprojekt och 2 månaders bokföring.

Middag 17.30
1,5 chorizo/kabanoz (”kryddiga korvar”)
80 g halloumi
1 avocado
Rydbergs bea – ville egentligen haft aioli, men vet av erfarenhet att det blir väl skarpt till dom kryddiga korvarna.

Middagen äts med sambon i köket. Idag förberedde jag mina tillbehör till korvarna själv, avslappnad och nynnande. Var fortfarande ganska nöjd efter lunchen, men visste att jag snart skulle börja bli låg och hungrig, så jag åt eftersom det gått 3 timmar. Men jag fick lämna både halloumi och korv på tallriken för att det tog stopp.

Nu ska jag fylla i staplarna och se om det behövs en massa till mellanmål ikväll, eller om jag klarar mej med lite snacks. Har pressat in lite mer aktiva protein idag, men det blir på bekostnad av grönsakerna – vetesjutton hur man ska kunna äta så mycket som man borde av allt!!

Upptäckte att min sparade tonfisk-frukost bara innehöll 1 ägg, så nu har jag gjort en ny favorit med rätt grundinnehåll. Idag såg proteinstapeln betydligt bättre ut. Jag kan käka lite choklad, dricka lite te och kanske en halloumi som blev över från middan (om jag inte sparar den till imorgon, eller katten har stulit och käkat upp den redan…)

Kvällsmål 21.00
2 bitar Marabou premium med cocoanibs
1 babybelost
1 näve saltade jordnötter

sedan orkade jag inte tänka på mat mer…

Matdagbok tisdag

Frukost 10.30
2 kokta ägg
en burk makrill i tomatsås
riven parmesan
2,5 msk majonnäs

Man skulle skriva när man äter, men jag har missat det. kommer ihåg bra ändå, så jag kör på det.

Lunch 14.15
Rester från häromdan:
Köttfärsgratäng med squasch (recept GIviktkoll)

Mellanmål 15.00 för att jag blev sugen efter maten:
2 bitar Premium med cocanibs

Middag 17.00
Rester från frysen:
Magnus höstgryta med fläskgrytbitar, morötter, svamp, lök och gräddsås
Blomkålsris (nygjort)

Mellanmål 18.45
En näve sötmandel
som fick följa med i fickan när jag hade varit inne med katten.

Nu får jag fylla i GI viktkoll för att se om jag behöver äta mer och ungefär vad ikväll. Troligen blir det lite snacks i form av ost och den där tekoppen jag glömde igår.

Idag har blivit en liten småätardag… Jag skulle aldrig fallit för chokladfrestelsen efter lunchen, så hade inte suget efter mandeln dykt upp heller. Visst är det bra att äta ofta och mellanmål, och jag har inte ätit förbjudna saker. Men samtidigt som man bör äta regelbundet så bör man tydligen låta magen vila lite mellan varven också, såg jag i en av expertchatterna jag läste igår på GI viktkoll. Alltså inte äta för tätt. 3-4 timmar brukar jag försöka hålla mej till under min vakna tid.

Jahapp återigen lågt på proteinet… Får börja äta mer äggröra och ost till min lunch och middag, så jag slipper det problemet. halloumi är ju jättegott, och jag äter gärna omelett och sånt. Nu har jag muffinsar i kylen också, som funkar jättebra ihop med kött.

Detta har jag planerat som kvällsmål runt 21.00
2 kokta ägg
2 babybelostar
några ölkorvar (såna små godingar i metallicpåse, jalapeno och älgkorv tror jag det är just nu)

sedan toppar jag med en burk proteindrink för den goda sakens skull, så har jag nästan fått i mej mitt protein, och riskerar inte muskelförlust pga mina tuffa morgonpromenader…
Noterar till imorgon: mer protein till lunch/middag!

Jag SKA knäcka min platå denna veckan till fredags väg-mätning…

Måste notera en reflektion från min sköna morgonpromenad idag.
När jag kikade ut över täckeskanten tyckte jag det såg grådassigt och lite småregnigt ut. Jag hade precis hört Yoda på min mobil och visste att det var promenadsällskap på g, så det var bara att skutta ur sängen, på med promenadkläderna, efter att ha kollat promenaddejtens detaljer. Slörk i med kaffet älskade sambon lämnar, tittandes på två rådjur som trippade över gärdet söder om huset, och sedan iväg.

Virvlabacken blev det idag, för opererade Viskas skull, annars var jag sugen på Åbyrundan som är lång och lagom skön. Men inte så kul för frustrerad vovsing som måste gå kopplad… Stående nere på ängen vid pumphuset som ser till att Möcklö inte är en ö längre, utan en halvö, slog det mej plötsligt. GUD vilket underbart väder och vilken skön morgon! Det var kav lugnt, och regnet såg jag inte röken av! Temperaturen var sisådär 7-8 grader.

Mitt gamla jag hade stannat i sängen eller grottat in mej på kontoret efter inspektionen genom fönstret. Jag är så glad för mitt nya jag som inte missar våra underbara mornar!

Framme i Helsingborg, motion, värk och matdagbok

Efter en dryg månads traskande är jag äntligen framme i Helsingborg!


Bilder dumpade från motiomera.se

Hela månaden snittade på knappt 8000 steg per dag, vilket jag är väldigt nöjd med! Nu tänker jag ta stegräknarpaus (slipper fotbojan ett tag!! – jag har min Silva på strumpan), men absolut inte vardagsmotionspaus. Jag fortsätter med mina morgonpromenader, ofta med hundsällskap, och kombinerar dessa med lite strömotion om kvällarna.

Cykeln får jobba ett par kvällar i veckan, och jag hoppas få upp en bra vana där snart. Jag cyklar bara runt 10-15 minuter, sedan är jag trött, varm och slut… Det är en ny slags kondis som behövs till cykeln. Dessutom tenderar det att vara ganska tråkigt om det inte är något uppslukande på TVn som jag kan bry mej mer om än tidräkningen på cykeln – reklampauser suuuger om jag inte kan spola med box-fjärren! Jag har även ofta känningar av ont i höger fotled och/eller knä (=mitt dåliga ben), som jag vet att jag antagligen framkallar lite extra med att tycka det är lite jobbigt. Alla vet ju att man inte ska träna när man har ont 😉

Därför behövde jag en ny motionsform, eftersom jag inte är sugen på att dra vägarna runt med reflexväst i mörkret nu på vintern… Jag plockade fram min Yoga-DVD som jag köpte i våras. Jag har varit sugen länge, och inbillar mej att lite muskelträning ala mjuk yoga är perfekt för mej! Nu var jag lite dumsnål, så den DVDn jag köpte var inte så bra. Jag vet inte vad träningsprogrammen innehåller eller hur långa dom är, jag vet inte när ett ”pass” är klart, och det finns ingen vettig info varken på DVD eller omslag. Och jag har inte ens fått göra solhälsningen än!! Men jag har bara gett den 2 försök än så länge, så jag ger den några chanser till. Det är ganska kul och sådär jobbigt så man känner att det gör nytta! Jag kör alltså bara Yoga for beginners, inget avancerat fötter runt nacken och huvudstående och sånt än.

Förutom dålig DVD är ett annat minus golvövningar. Vårt golv ska ha golvvärme, men det är inte igångkört i hallen än eftersom vi klinkrade där, och vissa av hallslingorna går tydligen ungefär där jag tyckte det var bra att yoga framför TVn. Jag klarar inte att ligga på ett kallt golv utan att få en massa nya krämpor från min risiga rygg. Jag har bl.a. en kroniskt spökande muskel i bröstryggen (mellan höger skulderblad och ryggraden, vad den nu kan tänkas heta…), som ofta börjar göra ont om jag legat snett i sängen, legat och tryckt den mot ett kallt golv osv, och det ger nackspärrsliknande symtom, även om muskeln sitter en bit ner på ryggen. Nu har jag köpt en massagemoj på Rusta som funkar hyfsat att värma/mjuka upp den direkt jag får känningar, men det är trist när man börjar motarbeta sina försök till hälsa med värk och spökerier. jag antar att det var dags att ta tag i dessa under resans gång nu, eftersom krämporna dyker upp nu. Det är inga nya grejer, bara gamla krigsskador som återkommer med jämna mellanrum…

För att peppa mitt ätande lite funderar jag på att föra matdagbok ihop med GI-Annas kilokampen ett tag. Det är kul att vara del i en massutmaning. Häng på du med!

Min matdagbok så här långt:
Frukost 10.30
2 kokta ägg
en burk tonfisk i olja (avrunnen)
2,5 msk majonnäs

Nu ska jag gå och käka, en något försenad, lunch.

Lunch/Mellanmål 14.30
Hallonsmoothie med protein-whey100

Har tagit några extra skopor proteinpulver senaste tiden, då jag fyllt i en del i Håll Koll förra veckan och insett att jag äter för lite protein, trots att jag tycker det är det enda jag äter. Så jag stöttar med mer protein i smoothien, som är min snabblunch/mellis när jag haft lite för mycket på förmidagen och kommer iväg sent till lunch.

Måste iväg och handla mat, då alla viktiga Gi-matigheter är tokslut! Inga ägg, ingen tonfisk, ingen makrill. Blir storshop av ägg och en ny sats äggmuffins idag tror jag!

fyller på resten av matdagen senare när jag ätit maten!

Middag 16.45
Rester från i fredags:
150 g benfri kotlett
gräddsås med dijonsenap
brysselkål
äggröra på 2 ägg (nystekt)

Middan kom lite tätt på smoothies, vet inte varför vi käkade såhär tidigt idag. Magnus kom hem tidigt. Han åt kroppkakor. Jag hade problem att få i mej allt. Blev inte mätt, men tappade matlusten nästan direkt.
Nu ska jag fylla i mitt håll koll också, för att se hur dagens intag ser ut hittills. Blir nog lite ost och ölkorvisar till TVkvällen. Just ja, skulle baka äggmuffins också, så provsmak av det med. Och lite gott te!

Mellanmål 20.30
Rostade pumpafrön, en näve.

Kvällsmål 22.30
En äggmuffin med bacon och broccoli i

Tjoho, 8 kilo!

Snabbvägde mej imorse efter en veckas hårdkör med GI. Jag har nu passerat 8 kilos viktraset med ett helt hekto! Ställde mej på vågen med kläder på, för en snabbkoll, men när den visade mitt tidigare lägsta med kläder var jag ju tvungen att kasta av mej dom och få en nakenvikt!! =OD

Jag tror mitt nyårsmål är inom räckhåll! 3,6 kilo dit bara!

Paus och hållt vikten
Jag har haft lite mental paus under augusti och ätit rätt för det mesta, men kunnat ”ta paus” en dag med efterlängtad lasagne till middag, ätit lite ris och liknande som jag troligen kommer att göra sen mer om mer. Jag har inte svullat i mej eller frossat med såna där syndiga saker. Jag har ätit både chips och zoo-apor (4st) iofs, men inget frossande, utan smakat lite. Och inget slentrianätande, utan noga övervägt ”fusk”. Ska jag äta en bondkaka eller inte. Jo, det ska jag. Men bara en och sedan inget annat fusk den här dagen. Jag tror detta är en metod som fungerar bra för mej. Jag mår inte särskilt dåligt av den där bondkakan och kan faktiskt till och med njuta av den nu. Utan dåligt samvete. Jag vet att den inte är jättebra för mej, men jag har gjort ett aktivt val att stoppa den i mej, och då ska jag tycka den är god också, annars har valet varit helt i onödan.

September hårdkör (så mycket det går)
Men nu är jag alltså tillbaka vid mer strikt hårdkör, på gränsen till rivstart. Jag behövde den pausen för att ladda om. Någon rågkuse till frukost nån dag, ett glas mjölk till middagen nån dag, men mest hårdkör. Och jag fick belöning direkt på vågen. Jag har alltså hållt vikten under hela pausmånaden +/- normala dagssvängningar som jag tror jag skrev om för ett tag sedan. Just nu väger jag mej, mot alla rekommendationer, 3-4 gånger i veckan (morgonvikt, naken, efter promenad, före frukost). Jag håller sakta men säkert på att sprattla igång min tidigare spökande hormoncykel, och behöver se på vågen vad den gör med det jag känner händer i min kropp. När förlovningsringen sitter fastklämd på prinskorvar brukar vågen flyga upp ett ”omotiverat kilo”, och det är bara att kolla igenom sortimentet av mensskydd hemma. Kilot och ett halvt till kan mycket väl vara borta igen nästa morgon. För mej känns det viktigt att se dagssvängningarna på vågen, för att inte bli deprimerad av ett pluskilo en vecka, som det ju lätt kan bli när man gör som rekommendationerna och väger sej sällan 😉 Man kan ju gå in och kolla precis den där svullna dagen, och bli så insöad på pluskilot att man plockar bort all motivation och inspiration på kuppen. det ser jag allt för ofta ute hos kämpande viktminskare. En annan aspekt är att jag skärper mej lite extra med mina svåra grejer när jag sett ett litet plus. Vattenkannan får jobba hårdare och jag anstränger mej mer med grönisarna.

Morgonprommisarna och motion
Mina morgonpromenader kan jag stolt konstatera är en vana nu. 8 veckor sägs det att det tar. Visst, jag håller med till viss del. Men jag tycker inte vanan sitter ordentligt förrän dagen känns konstig när man missar morgonpromenaden (som idag). Första steget för mej var att jag började tycka det var riktigt skönt, och det fanns inga ursäkter. Jag körde Just do it-metoden redan från början, och på så vis är morgonpromenad efter kaffe före frukost perfekt. Bara kliva ur sängen, på med träningskläder, slörpa i sej kaffet mannen ställt i en termosmugg till mej, och iväg. Sömngrus i ögonen kan man plocka bort sen. Man är ute på vägarna innan man hunnit vakna ordentligt och börja hitta på ursäkter till att inte hinna. Steg 2, när det verkligen känns som en vana är alltså när det känns riktigt konstigt utan. Som om jag glömt något.

Felet idag är att det ska göras så mycket (=inte mina vanliga rutiner). Jag måste handla till katten, tömma återvinningen, helst hinna kolla efter regnkläder eftersom det ska spöregna hela helgen osv. Innan jag hade planerat upp dagen var redan alla ursäkter där, och jag ”hann inte” gå idag. Men jag antar att jag kompenserar det i helgen + att jag varit förkyld denna veckan, så det gör inget om kroppen får vila lite – ni hör själv! Ursäkter! Jag gick en runda igår, trots att jag kände mej krasslig fortfarande, och det gick över förväntan och rosslade nog loss det sista.

Här är en som är laddad för måndag! Jag snackade med Anneli på MSN häromdan och vi peppade varandra att låta våra hemmaboende träningsredskap få jobba lite – känna sej behövda. Eftersom Anneli tränar ”på riktigt” också ett par dar i veckan, började vi med att bestämma oss för en gemensam dag i veckan för vårt hemmatränande. Så på måndag kväll kör vi igång. Min cykel är nerhämtad från vinden av kära sambon, som är mitt bästa stöd! Jag tror nog jag kommer att börja trampa 5 minuter om dan eller liknande, om jag inte orkar mer. Jag har börjat där tidigare. För alla flås- och träningsfantaster låter detta kanske fjuttigt, men jag kör med babysteps istället för crash-and-burn med allt jag gör nu för tiden. Det funkar bättre för mej! =OD

Hittade en bra sammanfattning av GI-metodens grundstenar. De är grova förenklingar, men jag lägger in det för att komma ihåg.
Fett ökar fettförbränningen.
Proteiner ökar din totala förbränning.
(Snabba) kolhydrater ökar insulinet som ökar fettinlagring.

Knäckte gränsen till slut!

Jag har legat på en seg platå i stort sett hela juli, och fladdrat upp och ner inom ett tre-kilosspann. Jag har ätit mest bra mat, eftersom jag mår så pekka direkt om jag fuskar (seg, trött, lätt illamående – samvetet plågar mej inte, för allt fusk är noga beslutat). Vid det här laget har jag lärt mej vad jag kan och inte kan äta. Igår stod vågen på ,0 och jag svor åt att den inte ville släppa ner mej på nästa kilotal. Men det betyder också att jag anstränger mej ännu mer för att äta rätt, och imorse hade jag äntligen knäckt gränsen jag väntat på sen i midsomras. Svårast är fortfarande att äta ofta nog, och det har varit extra svårt under Magnus semester eftersom han äter som ”vanligt folk” oftast gör, 3 gånger om dan, och inget alls på kvällen… Jag löste det med att fixa min lunch själv och komma ihåg att käka på kvällen också, och relativt ofta fick jag sällskap i någon form.

Mina viktminskningsstöd har peppat och stöttat hela vägen och sagt att jag skulle mäta mej istället osv (dvs samma sak som jag säger till en person i samma situation, men man lätt glömmer när det gäller en själv). Och när det varit som värst VET jag att jag hade bundit upp en massa vätska, för fingrarna var så svullna då (jag har ju en ring på mej jämt nu som berättar vätskestatusen i kroppen ;-)). Som svar på mätningsförslaget har jag bara muttrat att jag inte ändrat midjemåttet en millimeter sedan jag började – det är enda stället på mej som är ”smalt”. Döm om min förvåning när måttbandet igår rapporterade att 5 centimeter hade försvunnit sedan sist!! Omdistribuering pågick alltså. =OD Jag mäter på 5-6 ställen till och där har det också hänt en del. Tuttarna minskade en decimeter under juli. Det är inget jag sörjer. Tänk om man kom ner till en mer normal behå-storlek igen!

Jag har vågat börja sätta upp försiktiga mål nu, eftersom jag ser att det här fungerar för mej. Jag hoppas hamna på tvåsiffrigt i år, vilket inte borde vara en omöjlighet – bara knappt 5 kilo dit ju! Vid 90 ska jag ge mej en rejäl belöning i form av en Wii Fit. Jag ser redan mej yoga för fullt i vårt nya vardagsrum – positiv målbild!! Promenerandet har varit lite mindre nu under värmeböljan, men jag har försökt röra på mej mer än normalt iallafall. På Sailet orkade jag mycket mer än jag brukat göra tidigare år, och det var inte ett oöverskridligt hinder att knalla upp och plocka ut pengar på Ronnebygatan, trots jobbiga backar. Jag har passat på att gå några Russin-mornar när det fortfarande är svalt, så jag har inte skippat det helt. Det har bara inte varit dagligen.

Mat som jag är superglad att jag får äta:
Hallonsmoothies – min stora gottegris-räddning och glass-substitut
Bacon och scrambled eggs – förr en lyxfrukost på hotell, nu tillåtet! Gott varma dagar med frukost på altanen.
Sötmandel! – här får jag passa mej så det bara blir en handfull om dan.
Mörk choklad – vilken bra choklad! Man ”behöver” bara en bit eller två, sen är suget mättat.
Cesarsallad – mums filibabba! Utan brödkrutonger då, om någon undrar.
Tonfisk! Jag har blivit storkonsument av detta!

Mat jag kan sakna med lite vemod:
Pannkakor!! Sommarmaten nummer ett!
Bakad potatis är ju gott ibland. Inget jag tänkt på förrän det stod på en meny på sailet.
Glass såklart! Så det äter jag lite ibland. Den jag åt på Degeberga samlarmarknad försvann nog innan den hade landat ordentligt i magen, i värmen och allt gåendet, för jag kände aldrig av den… Men hu vad söt den var….
Magnus potatisgratäng
Pasta i alla former

Det mesta av det jag inte ”får” äta nu är lätt att vara utan mentalt. Blir man superdupersugen på något av det är det faktiskt bara att äta och se glad ut, och ta konsekvensen sedan. Får jag en megacraving att jag skulle dö om jag inte får en god ostmacka nu, så äter jag en ostmacka. Det är så sällan det inträffar att det inte ställer till någon större skada.

Praktiskt är det lite värre, både för snabb vardagsmatlagning (planeringen måste fortfarande finnas – det går inte på rutin än) och när man käkar ute. Man kan hitta alternativ ibland, och när man inte gör det får man äta det man kan. Även om det bär mej emot att lämna mat på tallriken. Jag var på IKEA i veckan och hade kompisen framför mej. Hon bad om pasta till lille pluts barnportion, och det glada svaret från nissen i köket fick mej att fråga om jag kunde få grönsaker till mina köttbullar istället för potatis. Ratatouile med IKEAs köttbullar blev plötsligt en väldigt bra måltid, och mätt blev jag! Skönt att slippa sitta och undra hur mycket sås som sögs upp och ställde till skada… Nä, jag är inte riktigt så fanatisk, men ni förstår hur jag menar.

Jag är så glad att jag har hittat motivationen för det här projektet, att jag mår så pass bra (utom när jag slarvar, vilket är en bonuseffekt!!) och att det faktiskt visar sej på vågen! Visst hade jag gärna tappat mina 40-50 överviktskilon i ett nafs – vem vill inte det?? – men det är ju inte realistiskt. Detta hoppas jag blir hållbart i längden, och det pekar ju stadigt neråt! Den här gången gick jag in i projektet med ett positivt tankesätt och en grundkärlek till min kropp och mej själv. Jag laddade inte in en massa nedbrytande påståenden som ”jag har dålig karaktär” eller ”jag är sockerberoende” i mina invändningar till att påbörja resan. Det enda negativa jag fått kämpa med är missbrukar-mentalitetens ”Jag är inte som andra, det är annorlunda för mej”. Visst det är ju sant, alla är unika, men det är ingen ursäkt för att det ska vara svårare. Jag har lekt med tanken att speeda upp minskningen med någon mirakel-pulverkur, som så många verkar vara nöjda med, men det känns inte motiverat med en noggrant uppbyggd stor övervikt. Jag förstår om man klipper graviditetsvolangerna och snabbt återställer sin normalvikt med detta och hittar tillbaka till sitt vanliga jag igen. Jag tror att jag behöver ta mej igenom hekto för hekto på nervägen också för att hänga med i skallen, få in rutinerna och känna igen mej själv. Så länge vågen fortsätter peka neråt går det ju bra! Och nu är jag beredd på och har lärt mej känna igen mina platåfaser också när det är tjurigt värre på vågen. Min kropp är nog smartare än jag iallafall, så jag får lita på den.

Måste bara tillägga eller förklara, för alla som tycker det är konstigt att jag inte gått upp en massa eller tappat greppet under semestern. Det är lätt för mej att ”ha semester” och ändå äta hyfsat rätt, eftersom det inte är så stor skillnad på semesterdagar och jobbedagar rutin- och platsmässigt för mig som jobbar hemifrån. Enda skillnaden har som sagt varit sällskapet av sambon, som för övrigt stöttar till 100% och snällt väntar på mej när jag morgonpromenerar. Och imorse stod min termosmugg med kaffe där på köksbänken och väntade – det är kärlek det!

Total viktminskning sen starten i slutet av mars: 7 kilo

Fortsätter neråt igen

Vågen var tjurig igår och visade upp 1,5 kilo från mitt senaste lägsta, och då rådbråkade jag mej själv och konstaterade att jag slappat av med ätandet. Jag ”fuskar” inte särskilt mycket med otillåten mat. Åt en provglass i fredags (ingen höjdare smakmässigt, en trist hemglasspinne, som sambon får ha för sej själv i fortsättningen), då det även blev sill och potatis till middag (inget frosseri, bara en vanlig portion). Däremot har jag slappat av med att äta mycket och ofta, vilket jag behöver för förbränningen, och det tog jag tag i igår igen. Brydde mej inte så mycket om när jag åt vad, för att inte ha det som ursäkt för mej själv.

Nu har jag fått svar från gulliga Annika (tack!) om kolisarna förresten: frukost och lunch kolisar, middag och kvällsmat helst inga.

Jag gick även en extra promenad på kvällen för att jag accepterat lägre och lägre siffror på stegräknaren också i mitt avslappnande.

Dessutom såg jag till att dricka massor med vatten. Jag har tre tillbringare med vatten utställda i huset, och har tagit för vana att dricka ett glas (minst) när jag går förbi. En står i köket, en i tvrummet och en på kontoret när jag är ordentlig. Nu när jag skriver detta har jag en tom tillbringare och ett tomt glas bredvid mej, och jag är törstig, så jag borde göra något åt det, och hämta mej nytt kontorsvatten!

Idag visade vågen att jag gjort rätt som inte deppat ihop och gett upp, utan handlat helt rätt. Rådbråkade mej själv om hur jag åt _egentligen_ och om jag följde alla råd om matintag och vätskeintag och motion ordentligt. Svaret var ju nej, så det enda jag kunde göra var att skärpa mej och ta nya tag. De retliga 1,5 kilona var borta idag igen, och vågen visade rätt kilotal igen! Tjoho!

Äsch, jag viktbloggar!

Satt och skulle börja skriva till några av er som ville vara med och bolla och utbyta erfarenheter, och kände att jag lika gärna kan skriva mina reflektioner ”offentligt”. Så nu blir det en viktresekategori i den här bloggen iallafall.

Jag är precis på väg neråt igen efter en veckas stillastående av naturliga orsaker (en vecka som glädjer mej enormt, vilket ni som känner mej lite närmre förstår varför – kanske är det på gång igång igen nu!!). Lustigt nog verkar min viktminskning kickas igång av lite väl genomtänkt slarv (önsketänkande?), eller också är det bara ren slump. Mitt förra större ras (med mina mått mätt) kom efter firande med bubbel. I helgen åt jag en portion rabarbersmulpaj med vaniljvisp när vi hade gäster, och även om det betalade sej med huvudvärk och allmän seghet måndag-tisdag a’la socker-detoxen i början, så rasslade vågen neråt igen. Jag har nu gått ner nästan 4 kilo sedan jag började i slutet av mars, och då stod jag nästan still hela första månaden och väntade på att förbränningen skulle komma igång.

Jag har inga planer på att ”slarva” mer och mer, även om det visar sej positivt på vågen de gånger jag gör det (verkar ”skaka om” lite). Jag försöker bara göra vissa avsteg ibland, när det är praktiskt möjligt eller det känns motiverat, och jag är väl medveten om konsekvenserna. Alltså får jag ingen ångest eller skiter i eller ger upp för ett avsteg från planen. Jag ber inte mej själv om ursäkt heller för att jag var dum mot min kropp genom att äta socker. Jag vill kunna leva ett så normalt liv som möjligt, och då vill jag även se vilka effekter slarvandet har, om det är genomförbart utan för stora konsekvenser i för många dagar efteråt. Och det är inte heller tal om att ”unna mej” något. Jag unnar mej något varje gång jag äter min favoritfrukost med tonfisk och ägg, eller tar en hallonsmoothie, så jag unnar mej tillåtet redan! Socker är en sak som ingår i så ofantligt mycket saker runt omkring oss, så det kan vara bra att ha koll på vad som händer när man råkar äta det, och hur man tar sej tillbaka. Jodå, man kan råka äta socker. I lördags bjöd svärmor på jordgubbar med glass och vispad grädde. Jag tog för mej av jordgubbar och grädde, och doppade en jordgubbe i grädden, stack in den i munnen och insåg som ett blixtnedslag att grädden var söt som tusan! För en som inte ätit socker på 2 månader är socker vansinnigt sött!!! Jag har inte ens tänkt tanken på att det kunde vara socker i grädden – vi brukar alltid ”glömma” det när vi vispar grädde, för då kan man använda ev. rester i matlagning också… Eftersom jag fått i mej den grädden redan valde jag att smaka rabarberpajen på kvällen också. Men det var ett väldigt medvetet val!

Jag kör en fortsatt blandning av rivstart och nystart, då det funkar bäst för mej rutinmässigt. Kanske hade jag gått ner mer på nystarten, men jag är inte redo för det än. Jag gjorde ju en JÄTTESTOR beteende- och rutinförändring när jag hoppade på GIt och började motionera. Nu vill jag vänta ett litet tag tills detta sätter sej ordentligt innan jag ändrar för mycket igen. Nån dag i veckan tar jag en råg-påssla, äter lite kall potatis eller någon annan kolismat från nystartsfasen. Jag har fortfarande inte begripigt när det är bra att äta vad, och vad man ska hålla igen på (förutom fett) när man äter kolhydraterna – eller hur länge deras effekt sitter i. Kan jag äta ”macka” till frukost och äggröra med bacon (=fett) till lunch? Eller ska man hellre göra tvärtom?? Kolhydrater är krångligt! Någon som har koll på Atkins och såna ”riktiga” lowcarb-dieter, där man utesluter kolisarna jämt, som kan tipsa om bra läsning kring detta? Jag trivs så himla bra med lowcarb-varianten, men vill ju göra rätt och inte skada min kropp på kuppen!

På det stora hela stormtrivs jag med den här maten fortfarande, och det börjar vara ”enkelt” att äta rätt mängd och rätt ofta. Jag är så glad att jag provat detta istället för att försöka svälta mej ner i vikt med alla patentsvältkurer som finns. Men jag ska villigt erkänna att jag nog fortfarande väntar på att den första adrenalinkicken och smekmånadsfasen ska ta slut, och detta också ska ”bli jobbigt” och deprimerande. Eller väntar är fel ord, för jag tänker positivt, men jag är beredd på att det skulle kunna hända. Jag avskyr att vara hungrig – alla matnojjor blir 10 gånger värre om man dessutom är hungrig! Med GI finns inget direkt fel (så länge man skippar socker, mjöl och sånt), så om man mot förmodan skulle bli hungrig är det bara att äta ett extra mellanmål i form av en burk makrill i tomatsås (avrunnen) eller ett kokt ägg, så är man mätt och glad igen. Och sockersug minns jag inte hur det kändes!! Att det går långsamt, men bara neråt ser jag som en stor fördel!! Jag vill inte tappa 10 kilo på en månad och stå där med bukskinn som inte vet var det ska ta vägen!

Jag har lite dalar när det är jobbigt, och försöker identifiera varför.

Det som tar mest energi just nu är den ständiga matlagningen och sambos ständiga frågor vad jag ska ha istället. Vid det här laget vet han också vad jag äter, så han borde kunna hitta på själv (kan jag hitta på pommes eller ris till honom, kan han nog hitta på wokgrönsaker eller broccoli till mej liksom…). Men det känns som om jag inte gör annat än planerar min mat varje dag, och dessutom blir det ju ofta två gånger matlagning om dan (lunch och middag) vilket inte är någon favoritsysselsättning här till vardags. Däremot kan det vara kul att prova nya recept, och extra kul om vi gör något som innebär att båda hjälps åt!

Bara att skriva om detta gjorde att jag genast hittade en möjlig lösning på det problemet! Vi behöver komma igång med våra veckomenyer igen – nu när vi har nya maträtter att lägga in på dom, och även planera in tillbehören för respektive person. Sedan behöver vi även laga mer mat tillsammans, för det tror jag Magnus gillar också…

En annan svacka för mej är grubbel på motionen. Jag har igång mina morgonpromenader, och det är en vana nu. Det känns konstigt att inte gå ut, de få dagar jag skippat det av olika anledningar. Jag går mellan 2000 och 6000 steg på en morgonproemnad, beroende på hur sent jag kommer iväg på morgonen och hur mycket jag har att göra. Men efter 2 månader längst vägar härikring är jag dels trött på rundorna (idag gick jag i midjehögt gräs på en runda som var toppenbra tidigare i vår….). Dels är jag orolig för att något är fel. Jag får inte upp orken. Jag borde orka mer än vad jag gör, enligt tidigare promenaderfarenheter. Varje dag är det svårt att komma igång, och det känns främst i vadmusklerna. Jag har en teori om att det har med muskelnedbrytning att göra, som de varnar för när man går på rivstarten. Då rekommenderas ju lågintensiv träning, eftersom man inte äter kolhydrater, som bygger upp musklerna, eller hur det nu är… En lösning borde vara att käka kolhydrater när jag kommer hem från promenaden, men det hjälper ju inte i början av promenaden, när det är så tungt, eller i alla uppförsbackar, när det känns som om energin är tokslut, fast den inte borde vara det. Någon som har koll på detta och kan råda? Jag har börjat experimentera med äppleklyftor före och efter promenaden, men har inte märkt någon skillnad än.

GI viktkoll maj

2008-05-05 20:47
Har kommit igång så smått med morgonpromenaderna igen efter min sjuka vecka förra veckan. Ska inte väga mej på rätt många dar, och skärpa till håll koll ordentligt igen. Måste komma igång med matlagningen, även om jag nu har några enkla favoriter att landa på.
2008-05-10 10:40
Håll kollandet har inte gått så bra efter jobbstress. Jag försöker äta rätt, men äter troligen för lite som vanligt. Ständigt mätt, så vad gör man? Fick kanske mens idag, så det kan vara därför dagens morgonpromenad var så tung.
2008-05-29 14:04
Kikar in för att skriva in min vikt till kurvorna. Vet inte om programmet funkar – det brukar se lite knepigt ut… Hade mens förra veckan (*tjoho, den tog slut!!) och låg på 109-kilot hela veckan. Hade inte alltför höga förväntningar när jag klev på vågen igår, men den visade faktiskt ett nytt kilotal!! Det är så underbart! Kontrollvägde idag, för att se så jag var på rätt väg, och vågen visade ännu mindre idag! Det finns ingen anledning att göra annat än köra på så som jag gör nu. Rivstart med nystartsblandning och genomtänkt konsekvens”fusk”. Åt t.ex. en portion rabarbersmulpaj med vaniljsås i lördagskväll, vilket kändes i huvudet måndag-tisdag. Mitt enda kvarstående ”problem” just nu är benmusklerna. Behöver jag äta mer kolisar, och när, för att bli starkare i benen? Har promenerat regelbundet varje morgon mellan 2000 och 6000 steg sedan början på april, och borde rimligtvis har fått upp flås och kondis nu, men det känns fortfarande väldigt tungt, framförallt i vaderna i början på promenaderna. Bryter jag ner mina muskler istället?

GIviktkoll dag 4

2008-04-07 13:34
Sitter här och borde äta lunch, men eftersom frukosten inte intogs förrän vid 11 är jag fortfarande ganska mätt. Det är bara huvudet som säger att det är lunchdags. Känner mej lite stressad av allt jag måste trycka i mej, samtidigt som jag ibland får höfta och gissa, så jag vet inte om jag egentligen äter fel nånstans iallafall. Proteinpulvret jag köpte fanns såklart inte med på den här listan – däremot en väldigt röd prick på samma märkes proteinbar…. Typiskt att Maxi inte skulle ha en ”bra och rekommenderad sort”. Får väl bita i det sura äpplet, testa det och funkar det inte är det det pulvret som ska bytas mot ett annat som jag väl får beställa från nätet. Inte lätt detta. Tog iallafall en frisk morgonpromenad före frukosten, men min stegräknare har kajkat ur, så jag vet inte hur långt. Kollade dock på köksklockan precis när jag gick och kom tillbaka så jag vet att det tog 20 minuter. Försökte justera vikten på stegräknaren med intuitivmetoden, men jag lyckades nog inte. Undrar var manualen finns…
2008-04-07 14:02
Hmmm, säga vad man vill om den här sajten – men intuitiv är den inte! Jag har letat efter starthjälp och förklaringar osv, och klickat runt på länkar och flikar som det knappt funnits något på, ankare som inte funkar, länkar som inte är länkar osv. NU hittade jag fliken ”3 steg” som jag lyckats missa innan. Där är ju min starthjälp! Den borde ligga här under min sida och välkomna mej varje dag med dagens information och utmaningar! Inte ska jag behöva leta upp den 5 klick ner under en kryptiskt uppmärkt flik… Nåja, jag jobbar inte här, så det är bara att gilla läget! Ska kolla igenom dagarna på rivstart lite noggrannare under veckan. Här stod bl.a. de där do and don’ts jag efterlyste igår. Det har plötsligt poppat fram 500 g grönsaker om dan, max en frukt och max 2 dl mejeriprodukter nämligen. Alltså 500g grönsaker…. WW kör 200g och jag har problem med det – hur i helsicke ska jag få i mej ett halvt kilo då??? Nu är det i och för sej en hel del goda grönsaker bland gi-sakerna, men ändå! Protein och fett var visst inte hela sanningen när det väl kom till krita. Motionsmässigt ska jag plocka fram stavarna också nu.
2008-04-07 23:10
Sitter och försöker planera morgondagen. Trots en massa ägg och kött på menyn kommer jag inte upp i min proteinstapel, så jag måste verkligen köpa proteinpulver! Imorgon ska jag prova en smoothie.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén