![\"S\u00e4tt\"](\"http:\/\/bevaraminnen.se\/mocklo\/wp-content\/uploads\/2009\/11\/S\u00e4tt.jpg\" "\\"S\u00e4tt\\"")
<\/p>\nP\u00e5 m\u00e5nga platser p\u00e5 M\u00f6ckl\u00f6, Senoren ,Sturk\u00f6 och Tjurk\u00f6 finns sp\u00e5r efter stenhuggerierna.<\/p>\n
Det var som st\u00f6rst fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet och p\u00e5gick fram p\u00e5 1960-talet.<\/p>\n
Den mesta produkten var gatsten men det h\u00f6ggs \u00e4ven andra st\u00f6rre stenar som anv\u00e4ndes till husgrunder och annat byggmaterial.<\/p>\n
De sista som var ig\u00e5ng var p\u00e5 Sturk\u00f6 och d\u00e5 k\u00f6rdes r\u00e5materialet fr\u00e5n Karlshamn av ett bolag som hette A.K. Fernstr\u00f6ms granitindustrier f\u00f6r att bearbetas av n\u00e5gra stenhuggare fr\u00e5n Sturk\u00f6 som fortfarande hade yrkeskunskapen kvar.<\/p>\n
P\u00e5 Tjurk\u00f6 har Blekinge museum och samh\u00e4llsf\u00f6reningen skapat en stenhuggeri-milj\u00f6 i det gamla stenbrottet Vr\u00e5lebo.<\/p>\n
Tillverkningen av gatsten var n\u00e4stan ofattbart stort.<\/p>\n
Jag l\u00e4ste p\u00e5 N\u00e4ttraby v\u00e4gmuseums hemsida att p\u00e5 v\u00e4gen som hette Riks 4 genom Blekinge var 557.000 kvadratmeter\u00a0 belagd med gatsten och varje kvadratmeter inneh\u00e5ller ca. 100 stenar. \u00a0Fr\u00e5n samma k\u00e4lla l\u00e4ste jag \u00a0att det fanns 70 mil stenbelagda v\u00e4gar i Sverige s\u00e5 d\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r man att det var en verkligt stor produkt.<\/p>\n
Mycket s\u00e5ldes i Sverige men dessutom exporterades m\u00e4ngder av sten till hela den \u00f6vriga v\u00e4rlden.<\/p>\n
Det l\u00e5g ofta skutor i Djupasund mellan Sturk\u00f6 och Tjurk\u00f6 och lastade sten.<\/p>\n
Mellan hamnarna och skutorna fraktades stenen i frakt-ekor som var fr\u00e5n fr\u00e5n \u00f6arna i sk\u00e4rg\u00e5rden. De var lokalt byggda av typen Blekinge-ekor som var 25-30 fot (7,5-9 meter) l\u00e5nga och de seglades eller roddes men p\u00e5 1930-talet blev det vanligare att de f\u00f6rseddes med t\u00e4ndkulemotorer.<\/p>\n
Min Far var k\u00e4nd f\u00f6r att vara bra p\u00e5 att h\u00e4rda stenverktyg s\u00e5 jag tr\u00e4ffade m\u00e5nga av stenhuggarna n\u00e4r de var i smedjan f\u00f6r att f\u00e5 sina verktyg sk\u00e4rpta.<\/p>\n
Det var mest mejslar som anv\u00e4ndes f\u00f6r att pika upp kil-h\u00e5l som ofta bildade rader f\u00f6r att f\u00e5 stenen att spricka p\u00e5 \u00f6nskat s\u00e4tt.<\/p>\n
N\u00e4r h\u00e5len var f\u00e4rdiga sattes en kil och 2 st. kil-bleck i varje h\u00e5l och sedan slog man f\u00f6rsiktigt lite p\u00e5 varje kil till stenen spr\u00e4cktes.<\/p>\n
P\u00e5 stora mur-stenar syns m\u00e4rken efter kilarna i kanten.<\/p>\n
Om inte sprickan blev stor nog att f\u00e5 i ett spett anv\u00e4ndes en s\u00e4rskild sorts kil som kallades Plura.<\/p>\n
( Jag brukar t\u00e4nka p\u00e5 den sortens Plura n\u00e4r jag h\u00f6r s\u00e5ngaren i gruppen Eldkvarn, Plura Jonsson.)<\/p>\n
Stenhuggarna s\u00e5g p\u00e5 stenen vilket h\u00e5ll de var l\u00e4ttast att klyva.<\/p>\n
Det var ett h\u00e5ll som kallades klyven och ett svallen och det h\u00e5llet som inte gick att klyva kallades f\u00f6r borst.<\/p>\n
Det anv\u00e4ndes \u00e4ven sl\u00e4ggor f\u00f6r att spr\u00e4cka stenar och det kallades att s\u00e4tta eller sk\u00e4rva.<\/p>\n
D\u00e5 anv\u00e4ndes det en sorts sl\u00e4gga som kallades s\u00e4tt.<\/p>\n
Den var utformad med 2 st. trubbiga eggar i den ena \u00e4nden och kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r att sl\u00e5 med men kunde ocks\u00e5 h\u00e5llas mot stenen och en andre man slog med sl\u00e4gga p\u00e5 s\u00e4tten.<\/p>\n
H\u00e4r har jag gjort en enkel skiss av formen p\u00e5 en s\u00e4tt.<\/p>\n
Under andra v\u00e4rldskriget var det m\u00e5nga i trakten som var p\u00e5 s\u00e5 kallat n\u00f6dhj\u00e4lps-arbete och d\u00e5 var det ofta med att sk\u00e4rva sten som skulle anv\u00e4ndas till v\u00e4gmaterial.<\/p>\n
Den stenmuren som g\u00e5r p\u00e5 M\u00f6ckl\u00f6 fr\u00e5n v\u00e4gen vid bussh\u00e5llplatsen Karlsberg (d\u00e4r Ragna och Svante Pettersson) bor och v\u00e4sterut \u00e4r sk\u00e4rvad men den blev aldrig anv\u00e4nd som v\u00e4gmaterial.<\/p>\n
Min morbror Axel var med om att sk\u00e4rva den muren och han varnade mig f\u00f6r att g\u00e5 upp p\u00e5 den p\u00e5 grund av rasrisk.<\/p>\n
De som arbetade d\u00e4r hade betalt efter kubikmeter mur som blev f\u00e4rdig och d\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kte man stapla s\u00e5 det blev mycket kubik och d\u00e5 sa man att man byggde ugnar och de var kanske inte s\u00e5 h\u00e5llbara.<\/p>\n
N\u00e4r det skulle huggas (putsas) en sl\u00e4t yta anv\u00e4ndes en krushammare. Det var en handsl\u00e4gga med ett rutm\u00f6nster med vassa taggar.<\/p>\n
N\u00e4r de skulle sk\u00e4rpas anv\u00e4nde Far en s\u00e4rskild sorts mejsel och d\u00e5 m\u00e5ste han ha hj\u00e4lp av en smed-halva som hj\u00e4lpsmeden kallades och det var ofta n\u00e5gon av oss barn eller Mor.<\/p>\n
P\u00e5 Senoren var de sista aktiva stenarbetarna Ernst Olsson och s\u00f6nerna Gustav och Manfred med det p\u00e5 \u00f6n v\u00e4lk\u00e4nda \u00f6knamnet Pump som s\u00e4gs ha uppkommit genom att fadern Ernst sk\u00f6tt om pumparna p\u00e5 ett av de stora stenbrotten p\u00e5 Sturk\u00f6.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
P\u00e5 m\u00e5nga platser p\u00e5 M\u00f6ckl\u00f6, Senoren ,Sturk\u00f6 och Tjurk\u00f6 finns sp\u00e5r efter stenhuggerierna. Det var som st\u00f6rst fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet och p\u00e5gick fram p\u00e5 1960-talet. Den mesta produkten var gatsten men det h\u00f6ggs \u00e4ven andra st\u00f6rre stenar som anv\u00e4ndes… Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/mocklo\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/mocklo\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/mocklo\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/mocklo\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/mocklo\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=180"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/mocklo\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":184,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/mocklo\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180\/revisions\/184"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/mocklo\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=180"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/mocklo\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=180"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/mocklo\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=180"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}