{"id":115,"date":"2018-10-02T19:27:17","date_gmt":"2018-10-02T19:27:17","guid":{"rendered":"http:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/?p=115"},"modified":"2018-10-19T18:54:22","modified_gmt":"2018-10-19T18:54:22","slug":"32-tjurko-stenhuggeri","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/32-tjurko-stenhuggeri\/","title":{"rendered":"Tjurk\u00f6 stenhuggeri"},"content":{"rendered":"<p>L\u00e4ngst v\u00e4sterut i Hembygdsf\u00f6reningens verksamhetsomr\u00e5de ligger Tjurk\u00f6 Stenhuggeri. Bes\u00f6ksm\u00e5let<br \/>\n\u00e4r ett intressant industriminne.<\/p>\n<div>\n<p>Tjurk\u00f6 blev under 1800-talets sista decennier centrum f\u00f6r stenhuggerin\u00e4ringen i Blekinge. Sm\u00e5, privata stenbrott var d\u00e5 vanliga \u00f6ver hela landskapet men h\u00e4r vid Herrg\u00e5rden bedrevs verksamheten tidigt i industriell skala.<\/p>\n<p>Resturationshuset. Byggdes 1885 f\u00f6r att tillgodose de v\u00e4xande behoven i stenhuggarsamh\u00e4llet.<br \/>\nInitiativtagare var en tysk f\u00f6re detta fortifikationsingenj\u00f6r vid namn Franz Herman Wolff, som \u00e5r 1862 kom till \u00f6stra sk\u00e4rg\u00e5rden f\u00f6r att k\u00f6pa brytningsr\u00e4tt i bergen. Produktionen har framf\u00f6r allt varit inriktad p\u00e5 export av gatsten och kantsten.<\/p>\n<p>Stenhuggeriet vid Herrg\u00e5rden \u2013 industriminne och kulturmilj\u00f6, Tjurk\u00f6 Karlskrona sk\u00e4rg\u00e5rd<\/p>\n<p>Genom omr\u00e5det l\u00f6per en markerad vandringsled som passerar flera anl\u00e4ggningar och minnesm\u00e4rken fr\u00e5n stenhuggeriets tid. Hela slingan \u00e4r cirka 1,5 km l\u00e5ng och \u00e4r utm\u00e4rkt och l\u00e4tt att hitta<\/p>\n<p>F\u00e5ngarnas matsal. H\u00e4r utspisades f\u00e5ngarna d\u00e5 stenhuggeriet var en kronoarbetsstation Tjurk\u00f6 blev under 1800-talets sista decennier centrum f\u00f6r stenhuggerin\u00e4ringen i Blekinge. Sm\u00e5, privata stenbrott var d\u00e5 vanliga \u00f6ver hela landskapet men h\u00e4r vid Herrg\u00e5rden bedrevs verksamheten tidigt i industriell skala. Initiativtagare var en tysk f\u00f6re detta fortifikationsingenj\u00f6r vid namn Franz Herman Wolff, som \u00e5r 1862 kom till \u00f6stra sk\u00e4rg\u00e5rden f\u00f6r att k\u00f6pa brytningsr\u00e4tt i bergen. Produktionen har framf\u00f6r allt varit inriktad p\u00e5<br \/>\nexport av gatsten och kantsten.<\/p>\n<p>Innan stenhuggeriets tid bestod Tjurk\u00f6s befolkning av fiskare och sm\u00e5brukare med knappa livsvillkor. N\u00e4r firman Wolff etablerade sig h\u00e4r, fick tidigare obrukbar mark ett ekonomiskt v\u00e4rde och genom stenindustrins framfart kom landskapet att omvandlas fullst\u00e4ndigt.<\/p>\n<p>Det \u00e4r inte mycket som idag \u00e5terst\u00e5r av hamnen.<\/p>\n<p>Minnessten \u00f6ver grundaren.<br \/>\nMed stenhuggeriet uppstod p\u00e5 den lilla \u00f6n en helt ny typ av samh\u00e4lle vars innev\u00e5nare levde av l\u00f6nearbete och till st\u00f6rsta delen var inflyttade fr\u00e5n andra orter. Som mest sysselsatte Wolff n\u00e4rmare 1000 personer<br \/>\np\u00e5 Tjurk\u00f6 och grann\u00f6n Sturk\u00f6.<\/p>\n<p>Vid Herrg\u00e5rden uppf\u00f6rde bolaget bostadskaserner \u00e5t arbetarna men l\u00e4ngre fram kunde en del familjer bygga egna stugor. Flera aff\u00e4rer, matst\u00e4llen och \u00f6lhallar \u00f6ppnades i omr\u00e5det, som under n\u00e5gra \u00e5rtionden sj\u00f6d av liv och arbete. Dessutom hade Kronoarbetsk\u00e5ren en avdelning f\u00f6rlagd hit mellan \u00e5ren 1872 och 1894. Totalt arbetade cirka 5000 f\u00e5ngar f\u00f6r Wolff under denna period.<\/p>\n<p>Foto: Blekinge museum<br \/>\nHamnen.\u00a0Tv\u00e5 fartyg lastas med gatsten. Det inre \u00e4r Baltic, som lastas dels fr\u00e5n bryggan, dels fr\u00e5n en pr\u00e5m som troligen kommit fr\u00e5n n\u00e5got av de andra brotten p\u00e5 \u00f6n. Wolff hade bogserb\u00e5tar som drog<br \/>\npr\u00e5marna. Troligen \u00e4r det inspektor Nilsson som st\u00e5r p\u00e5 lastbryggan.<br \/>\nTill v\u00e4nster syns kolg\u00e5rden.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n 1800-talets slut blev stenhuggerin\u00e4ringen i Blekinge alltmer koncentrerad till l\u00e4nets v\u00e4stra del. I samband med tillbakag\u00e5ngen p\u00e5 Tjurk\u00f6 och grann\u00f6n Sturk\u00f6, tog m\u00e5nga stenhuggare arbete i stenbrotten<br \/>\nrunt Karlshamn. Andra flyttade till Bohusl\u00e4n, det landskap som s\u00e5 sm\u00e5ningom helt kom att dominera den svenska granitindustrin. M\u00e5nga emigrerade till Amerika eller Norge.<\/p>\n<p>Stenhuggare p\u00e5 Tjurk\u00f6. Foto: Blekinge museum<br \/>\nDe stenhuggare som stannade h\u00e4r p\u00e5 \u00f6arna fick framledes uppleva l\u00e5nga perioder av arbetsl\u00f6shet och umb\u00e4randen. Under 1930- och 40-talen bedrevs viss produktion med hj\u00e4lp av statligt underst\u00f6d<br \/>\nmen vid mitten av 1950-talet blev det helt tyst i bergen.<\/p>\n<p>Foto: Blekinge museum<\/p>\n<p>Ett stenbrott vid Herrg\u00e5rden p\u00e5 Tjurk\u00f6. Fotografiet, som b\u00f6r vara taget p\u00e5 1890-talet, visar hur trettio \u00e5rs stenbrytning omformat den tidigare skogsbevuxna \u00f6n. Fotografen har lyckats f\u00e5nga alla stadier\u00a0 i gatsenstillverkningen som den d\u00e5 bedrevs. Uppe till h\u00f6ger p\u00e5 bilden ses ett borrarlag i arbete, en man h\u00e5ller i borret medan tv\u00e5 sl\u00e5r p\u00e5 det med borrsl\u00e4ggor. Nere i sj\u00e4lva brottet st\u00e5r en ritsare och \u00e4r i f\u00e4rd med att dela ett gatstens\u00e4mne till tv\u00e5 gatstenar. I skravelh\u00f6gen till v\u00e4nster arbetar en putsare med att pika bort kn\u00f6lar p\u00e5 en gatsten. Bakom honom st\u00e5r en annan putsare vid sin stentunna och bredvid den syns f\u00e4rdiga gatstenar<br \/>\nstaplade i h\u00f6gar.<\/p>\n<p>Tack till\u00a0Blekinge museum\u00a0f\u00f6r tillg\u00e5ng\u00a0till bilder och information.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>V\u00e4gbeskrivning<\/p>\n<p>Koordinater: 56,1255517N, 15,6189966E.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n E22:<\/p>\n<ol>\n<li>Sv\u00e4ng av E22 och f\u00f6lj skyltarna mot Tjurk\u00f6.<\/li>\n<li>D\u00e5 du kommer till T-korsningen p\u00e5 Tjurk\u00f6 f\u00f6lj skyltarna mot Stenhuggeri.<\/li>\n<li>Parkera i anslutning till bes\u00f6ksm\u00e5let.<\/li>\n<\/ol>\n<p>V\u00e4gen till Stenhuggeriet \u00e4r enkel, det \u00e4r bara att f\u00f6lja skyltarna.<\/p>\n<p>Promenadstr\u00e5k<\/p>\n<p>Bes\u00f6ksm\u00e5let i sig sj\u00e4lv utg\u00f6r ett promenadstr\u00e5k. Det finns m\u00e5nga m\u00f6jligheter till promenader i omr\u00e5det.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.hembygd.se\/ostra-blekinge\/files\/2012\/10\/barnvagn23.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"img-responsive \" src=\"https:\/\/www.hembygd.se\/ostra-blekinge\/files\/2012\/10\/barnvagn23.jpg\" alt=\"\" width=\"100\" height=\"100\" \/><\/a><\/p>\n<p>Ganska god framkomlighet.<br \/>\nP\u00e5 vissa st\u00e4llen mycket god framkomlighet och p\u00e5 andra betydligt s\u00e4mre.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.hembygd.se\/ostra-blekinge\/files\/2012\/10\/Handikapp21.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"img-responsive alignnone size-full wp-image-1716\" src=\"https:\/\/www.hembygd.se\/ostra-blekinge\/files\/2012\/10\/Handikapp21.jpg\" alt=\"\" width=\"100\" height=\"100\" \/><\/a><\/p>\n<p>Ganska god framkomlighet.<br \/>\nP\u00e5 vissa st\u00e4llen mycket god framkomlighet och p\u00e5 andra betydligt s\u00e4mre<\/p>\n<p>K\u00e4lla: Informationstavla p\u00e5 platsen, Blekinge museum och externa l\u00e4nkar enligt nedan.<\/p>\n<div>\n<p><a href=\"http:\/\/www.blekingemuseum.se\/pages\/11\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Blekinge museum<\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.blekingemuseum.se\/pages\/339\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Stenhuggeri i Blekinge\u00a0<\/a><\/p>\n<\/div>\n<div>\n<div>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<div class=\"mh-excerpt\"><p>L\u00e4ngst v\u00e4sterut i Hembygdsf\u00f6reningens verksamhetsomr\u00e5de ligger Tjurk\u00f6 Stenhuggeri. Bes\u00f6ksm\u00e5let \u00e4r ett intressant industriminne. Tjurk\u00f6 blev under 1800-talets sista decennier centrum f\u00f6r stenhuggerin\u00e4ringen i Blekinge. Sm\u00e5, privata stenbrott var d\u00e5 vanliga \u00f6ver hela landskapet men h\u00e4r vid Herrg\u00e5rden bedrevs verksamheten tidigt <a class=\"mh-excerpt-more\" href=\"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/32-tjurko-stenhuggeri\/\" title=\"Tjurk\u00f6 stenhuggeri\">[&#8230;]<\/a><\/p>\n<\/div>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-115","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-besoksmal"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/115","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=115"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/115\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":180,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/115\/revisions\/180"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=115"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=115"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=115"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}