Vad \u00e4r \u00c4llet? Fram till 1980-talet var det tv\u00e5 g\u00e5rdar vid E22:an, vilka ocks\u00e5 hade \u00e5kermark i Hejan 3 km d\u00e4rifr\u00e5n. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 n\u00e5gra mindre st\u00e4llen och torp samt n\u00e5gon nybyggd villa. 12 km fr\u00e5n de tv\u00e5 g\u00e5rdarna fanns det skog, som h\u00f6rde till dessa samt \u00e4ven tv\u00e5 mindre skogsg\u00e5rdar med fastighetsbeteckning \u00c4llet. D\u00e4refter har gr\u00e4nserna mellan \u00c4llet och Duverum \u00e4ndrats genom fastighetsregleringar.<\/p>\n
Namnet \u00c4llet, som betyder alet, aldungen eller best\u00e5ndet av al, har genom \u00e5ren stavats omv\u00e4xlande med e och \u00e4.<\/p>\n
Inom det omr\u00e5de som hade fastighetsbeteckningen \u00c4llet bodde det 1880 86 personer. Befolkningen minskade sedan under de n\u00e4rmaste tv\u00e5 \u00e5rtiondena till 50 personer \u00e5r 1900. Nu uppskattar vi att det bor ca 20 personer inom \u00c4llet.<\/p>\n
\u00c4llet 1:7, den av de tv\u00e5 g\u00e5rdarna som l\u00e5g n\u00e4rmast E22:an, k\u00f6ptes 1939 av Josef Svensson. Efter hans d\u00f6d 1981 bodde hustrun Berta kvar till sin d\u00f6d 2007 och g\u00e5rden sam\u00e4gdes under denna tid av deras barn Henry, Lennart och Berit. Fr\u00e5n 2008 \u00e4ger Lennart skogsdelen med beteckningen \u00c4llet 1:17. Det \u00e4r ca 29 ha i ett skifte som \u00e4r 200 m x 1\u00bd km. Hejan k\u00f6ptes av Ture Svensson, \u00e5kermarken n\u00e4ra E22 av Hans Olsson och byggnaderna samt ett knappt hektar av Daniel och Carina Holmesson.<\/p>\n
Carl Holmberg, som levde 1827-1910, \u00e4gde \u00c4llet 1:7 fr\u00e5n ca 1863 till 1887. Han var den siste klockaren i Ramdala-J\u00e4mj\u00f6 pastorat och finns omtalad i flera av hembygdsf\u00f6reningens skrifter. Hans st\u00e4mma l\u00e4r ha varit kraftfull, eftersom det s\u00e4gs att hans s\u00e5ng h\u00f6rdes till g\u00e5rden bel\u00e4gen mittemellan kyrkorna. Han var mycket kommunalt engagerad. Vid klockare C. Holmbergs guldbr\u00f6llop den 27 december 1903 skulle det antecknas i skolr\u00e5dets protokollsbok, \u201datt klockare Holmbergs s\u00f6ner Karl och Viktor i \u00e4ndam\u00e5l att hedra sin fader och hugf\u00e4sta hans minne sk\u00e4nkte en st\u00f6rre svensk flagga till folkskolan i Jemj\u00f6. Vid tillf\u00e4llet uttalades af gifarne den \u00f6nskan att flaggan skulle hissas \u00e5 historiska m\u00e4rkesdagar samt \u00e5 klockare Holmbergs f\u00f6delsedag den 11 december.\u201d Vi har \u00e4ven l\u00e4st f\u00f6ljande om honom: \u201dHan tillh\u00f6rde det slags lyckliga m\u00e4nniskor, som p.g.a. sin sorgl\u00f6shet och godmodighet ej ha n\u00e5gra ov\u00e4nner.\u201d Men vi st\u00e4ller oss undrande inf\u00f6r det uttalandet, eftersom det fr\u00e5n tiden 1863-1878 finns ett flertal sammantr\u00e4desprotokoll fr\u00e5n Lantm\u00e4teriet ang\u00e5ende fastst\u00e4llande av gr\u00e4nser f\u00f6r \u00c4llet enligt Hemmansklyvningen. Det tog l\u00e5ng tid att komma \u00f6verens!<\/p>\n
Efter en kurs med rubriken \u201dAttraktiv skog\u201d arrangerad av Grenverket, <\/i>som \u00e4r en f\u00f6rening f\u00f6r skogsintresserade kvinnor, v\u00e4cktes intresset p\u00e5 allvar f\u00f6r att ta hand om de kulturl\u00e4mningar, som finns p\u00e5 fastigheten. Attraktiv skog inneb\u00e4r att ha en helhetssyn p\u00e5 skogsbruket, att inte enbart t\u00e4nka p\u00e5 ekonomi utan att ocks\u00e5 ta h\u00e4nsyn till biologisk m\u00e5ngfald, minnen fr\u00e5n g\u00e5ngna tider, friluftsliv etc. Efter r\u00e5dgivning av Skogsstyrelsen best\u00e4mde vi oss f\u00f6r att r\u00f6ja upp vid ett antal kulturl\u00e4mningar, s\u00e5 att de skulle bli b\u00e4ttre synliga. F\u00f6rhoppningsvis kan de bevaras till kommande generationer och ge kunskap om det liv, som fanns h\u00e4r i skogen p\u00e5 1800-talet och kanske tidigare \u00e4n s\u00e5. Vi tog ocks\u00e5 kontakt med Lennart Andersson i hembygdsf\u00f6reningen. Av honom fick vi l\u00e5na och kopiera av de torpinventeringar, som gjorts av Ragnar Persson. Flera av de objekt, som han beskriver har vi kunnat lokalisera, men inte alla. S\u00e5 sm\u00e5ningom blev vi tillfr\u00e5gade om vi ville delta i Skogsstyrelsens skyltprojekt, vilket vi tackade ja till. Vid fyra platser finns det s\u00e5dana skyltar, som har en grundtext f\u00f6rfattad av Skogsstyrelsen och en kort text, som beskriver den lokala platsen. Vi har ocks\u00e5 satt upp tv\u00e5 egna skyltar. Personuppgifter till ett av torpen har vi kommit fram till efter flera bes\u00f6k i Blekinge Museums forskarrum. En del fakta har vi kunnat l\u00e4sa ut av en karta fr\u00e5n 1878. Vi har ocks\u00e5 f\u00e5tt uppgifter av en \u00e4ttling till en av grannfastigheterna, samt av n\u00e5gon person, som ber\u00e4ttat vad han har h\u00f6rt ber\u00e4ttas.<\/p>\n
De tv\u00e5 torpmilj\u00f6er, som har flest l\u00e4mningar, ligger i det omr\u00e5de, som man f\u00f6rst kommer till via den v\u00e4g, som \u00e4r skyltad mot Skogsk\u00e4llan. <\/i>H\u00e4r var fram till 1965 en glest tr\u00e4dbevuxen betesmark, d\u00e5 gran planterades. En del av denna bl\u00e5ste ner i stormarna Gudrun <\/i>och Per. <\/i>\u00c4ven sedan dess har det varit en del vindf\u00e4llen och en del riktigt gamla granar har avverkats. Det \u00e4r p.g.a. av detta, som det finns m\u00e5nga rish\u00f6gar i omr\u00e5det. De g\u00f6r nytta som s.k. faunadep\u00e5er f\u00f6r djurlivet.<\/p>\n
Lotta-tomten <\/b>kallas s\u00e5 efter den kvinna, som sist bodde p\u00e5 torpet. H\u00e4r finns grunder till boningshus, k\u00e4llare och f\u00e5rhus. Tv\u00e5 stora odlingsr\u00f6sen, som h\u00f6rt till torpet ser man fr\u00e5n skogsv\u00e4gen, n\u00e4r man forts\u00e4tter norrut. Det ber\u00e4ttas att mannen, som bodde h\u00e4r, stal en bagge i K\u00e4ttilsboda. Han g\u00f6mde sig i k\u00e4llaren, d\u00e4r han hittades och m\u00f6rdades.<\/p>\n
Hansatorpet <\/b>\u00e4r den torpmilj\u00f6, som har flest l\u00e4mningar. H\u00e4r finns en v\u00e4l bevarad stensatt brunn. En l\u00e5g grund har flera delar och d\u00e4r har kanske varit b\u00e5de bostad och lag\u00e5rd. En mindre grund i en sl\u00e4nt mot s\u00f6der f\u00f6rmodade Ragnar P att det har varit k\u00e4llare. Vid den finns det syrener, krusb\u00e4r, p\u00e4rlhyacint, fingerborgsblomma och s\u00e5pnejlika. Det \u00e4r ocks\u00e5 en stenh\u00f6g l\u00e4ngst in i ena h\u00f6rnet. Kan det ha varit resterna av en eldstad? Vi fick det bekr\u00e4ftat, n\u00e4r vi hade bes\u00f6k av en man fr\u00e5n Blekinge Museum. Han skrapade p\u00e5 en sten och fann att det var sot p\u00e5 den. H\u00e4r finns m\u00e5nga r\u00f6sen och det har g\u00e5tt en mindre v\u00e4g genom omr\u00e5det. Under senare delen av 1800-talet bodde Hans Olsson (f.1834) h\u00e4r med sin familj. Han kallades \u201dHalvdager\u201d, eftersom han steg upp f\u00f6rst n\u00e4r halva dagen g\u00e5tt. H\u00e4r f\u00f6ddes 9 barn mellan \u00e5ren 1862 och 1882. En flicka dog, n\u00e4r hon var 4\u00bd \u00e5r. De andra n\u00e5dde vuxen \u00e5lder. Familjen levde s\u00e4kert under sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden och det \u00e4r kanske inte s\u00e5 konstigt att man f\u00f6rs\u00f6kte stj\u00e4la, kanske f\u00f6r att kunna \u00f6verleva. Tv\u00e5 av pojkarna d\u00f6mdes f\u00f6r st\u00f6ld i 20-\u00e5rs\u00e5ldern. \u201dHalvdager\u201d hade en stut, som tog sig genom staketet in till grannen med hj\u00e4lp av sina horn, d\u00e4r den f\u00f6rst\u00f6rde i hans odlingar. F\u00f6rmodligen upprepades detta. Grannen blev d\u00e5 s\u00e5 arg, att han tog en yxa och h\u00f6gg av stutens horn. B\u00e5de \u201dHalvdager\u201d och hans fru dog som inhyses, 1912 resp. 1898.<\/p>\n
N\u00e4r man f\u00f6ljer skogsv\u00e4gen norrut passerar man en stig efter n\u00e5gra hundra meter. Den finns markerad som v\u00e4g p\u00e5 en karta fr\u00e5n 1878 och har g\u00e5tt fr\u00e5n Granhult i Ramdala socken, genom \u00c4llet i J\u00e4mj\u00f6 socken och vidare mot Skogsk\u00e4llan.<\/p>\n
Efter ytterligare ett par hundra meter finns det en liten grund i en brant sluttning. D\u00e4r kan det ha varit en backstuga eller jordkula.<\/p>\n
Om man d\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6ljer den uppr\u00f6jda g\u00e5ngstigen kommer man s\u00e5 sm\u00e5ningom till en stor grund. Den \u00e4r 1 m h\u00f6g, 1 m bred och m\u00e4ter ca 7 x 11 m. Grunden kallas Fattigk\u00e4llaren <\/b>eller Fattighuset. <\/b>Den \u00e4r delad p\u00e5 mitten och det s\u00e4gs att i ena avdelningen bodde m\u00e4nnen och i den andra kvinnorna. Det ber\u00e4ttas vidare, att om n\u00e5gon blev besv\u00e4rlig eller inte hade n\u00e5gon som tog hand om sig, kunde man s\u00e4ttas p\u00e5 en h\u00e4stskjuts och k\u00f6ras hit. P\u00e5 den karta fr\u00e5n 1878, som \u00e4r n\u00e4mnd tidigare, \u00e4r den markerad som byggnad. Trots flera f\u00f6rs\u00f6k till efterforskningar har vi inte kunnat f\u00e5 fram n\u00e5gra ytterligare faktauppgifter om denna grund. Det hade t.ex. varit intressant att veta vid vilken tidpunkt byggnaden varit i bruk.<\/p>\n
Trots att fastigheten \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis liten finns det fler kulturl\u00e4mningar, framf\u00f6r allt grunder och r\u00f6sen, \u00e4n de som n\u00e4mnts ovan. Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r oss nutidsm\u00e4nniskor att t\u00e4nka sig in i, hur det kunde vara att f\u00f6r mer \u00e4n hundra \u00e5r sedan bo och leva under mycket enkla f\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e4r det nu \u00e4r skog. En inblick kan man f\u00e5 genom att l\u00e4sa Sven Edvin Saljes bok Genom lindens krona, <\/i>d\u00e4r han skildrar f\u00f6rh\u00e5llandena i en by under en trettio\u00e5rsperiod efter Laga skiftet 1827. De som inte \u00e4gde n\u00e5gon mark och som bosatte sig lite varstans, som t.ex. i v\u00e5r skog hade det \u00e4nnu fattigare.<\/p>\n
<\/p>\n
\u00c4gare till \u00c4llet 1:7<\/b><\/span><\/p>\n Klockaren Carl Holmberg (<\/span>levde 1827-1910<\/span>) <\/span>ca1863-1887<\/p>\n Kronol\u00e4nsman Claes G\u00f6sta Hansson (f. 1857<\/span>) ca 1887-ca1914<\/p>\n P. Thorsell 1915-1916<\/p>\n Viktor Holmberg 1917-1918<\/p>\n Hjalmar Svensson 1919-1927 (Sven Hjalmarssons far)<\/p>\n Slaktaren Adolf Olsson 1928-1939<\/p>\n Josef Svensson 1939-1981<\/p>\n Henry Svensson, Lennart Svensson och Berit Andersson 1981-2007<\/p>\n Detta bidrag \u00e4r skrivet av Lennart och Elisabeth Svensson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vad \u00e4r \u00c4llet? Fram till 1980-talet var det tv\u00e5 g\u00e5rdar vid E22:an, vilka ocks\u00e5 hade \u00e5kermark i Hejan 3 km d\u00e4rifr\u00e5n. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 n\u00e5gra mindre st\u00e4llen och torp samt n\u00e5gon nybyggd villa. 12 km fr\u00e5n de tv\u00e5 g\u00e5rdarna fanns […]<\/a><\/p>\n<\/div>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[],"class_list":["post-1588","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-jamjo-socken"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1588","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1588"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1588\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1590,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1588\/revisions\/1590"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1588"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1588"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1588"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}