{"id":74,"date":"2018-09-20T19:14:54","date_gmt":"2018-09-20T19:14:54","guid":{"rendered":"http:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/?p=74"},"modified":"2018-12-19T20:54:05","modified_gmt":"2018-12-19T20:54:05","slug":"13-kristianopels-kyrka","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/13-kristianopels-kyrka\/","title":{"rendered":"Kristianopels kyrka"},"content":{"rendered":"

Det exotiskt klingande Kristianopel \u2013 \u00bbNopeln\u00bb i folkmun l\u00e5ngt in p\u00e5 detta \u00e5rhundrade \u2013 \u00e4r p\u00e5 sitt s\u00e4tt den kanske mest idylliska och pittoreska av alla blekingska trakter. Socknen gr\u00e4nsar i v\u00e4ster till J\u00e4mj\u00f6 och Ramdala socknar, i norr till Sm\u00e5land l\u00e4ngs Br\u00f6mseb\u00e4cken, i \u00f6ster till Kalmarsund och i s\u00f6der till Torhamn. Samtliga socknar \u00e4r bel\u00e4gna i \u00d6stra h\u00e4rad av Blekinge l\u00e4n.<\/p>\n

Foto: Mats Cramb\u00e9<\/p>\n

Vid sm\u00e5landsgr\u00e4nsen i norr st\u00e5r p\u00e5 en holme i Br\u00f6mse\u00adb\u00e4cken en minnes-
\nsten \u00f6ver freden i Br\u00f6msebro 1645, d\u00e5 Sverige fick J\u00e4mtland, H\u00e4rjedalen, Gotland och Halland p\u00e5 50 \u00e5r. Gr\u00e4nsstenen vid Br\u00f6ms hade emellertid enligt V\u00e4stg\u00f6talagen satts redan omkring 1050 mellan Sverige och Danmark.<\/p>\n

Kristianopels kyrka fr\u00e5n v\u00e4st.
\n1618 tog Kristian IV initiativ till nytt kyrkbygge, f\u00f6rsamlingens nuvarande kyrka. Den tidigare f\u00f6rst\u00f6rdes av svenskarna 1611. Icke fullt f\u00e4rdig invigdes den 1624 och togs i bruk under namnet \u201dHe\u00adligaTrefaldighets kyrka\u201d. Storleken \u00e4r n\u00e5got mindre \u00e4n den f\u00f6rra. Den \u00e4r byggd i vacker nordisk ren\u00e4ssansstil med trappgavelstom, som \u00f6ver kyrkans norra korsarm h\u00f6jer sig ganska h\u00f6gt \u00f6ver l\u00e5nghuset. De snedvinkliga gav\u00adlarna p\u00e5 kyrkan i \u00f6ster och v\u00e4ster beror p\u00e5 att dessa en g\u00e5ng f\u00f6ljt str\u00e4ckningen av stadens gator utanf\u00f6r utan att ge avkall p\u00e5 kyrkans orientering i \u00f6ster -v\u00e4ster.<\/p>\n

Kyrkan var till en b\u00f6rjan indelad i tre avdelningar, \u00e5tskilda fr\u00e5n varan\u00addra genom skrank, som stod kvar till b\u00f6rjan av 1800-talet. Skranket vid predikstolsg\u00e5ngen, ditsatt 1807, \u00e4r ett minne av det gamla korskranket fr\u00e5n 1647. P\u00e5 1600-talet fanns tre l\u00e4ktare i kyrkan av vilka endast b\u00e5tsmansl\u00e4kta\u00adren nu finns kvar. Altarskranket uppsattes 1661.<\/p>\n

Kyrkans nuvarande innertak blev p\u00e5lagt 1792. Bj\u00e4lkarna f\u00f6rs\u00e5gs 1874 med ett underlag av br\u00e4der, som borttogs vid restaureringen 1952 \u2013 53. Vid kyrkrenoveringen 1810 insattes bl.a. nya b\u00e4nkar. Kyrkog\u00e5rden kring kyrkan inh\u00e4gnades 1651 -54. Kyrkan genomgick en omfattande renovering 1999, varvid den \u00e4ven f\u00f6rs\u00e5gs med toa\u00adlett och sk\u00f6tbord f\u00f6r dopbarn.<\/p>\n

\u00c5r 1600 utgick befallning av konung Kristian IV, att Avask\u00e4r skulle
\nned\u00adl\u00e4ggas, d\u00e5 det visat sig vara sv\u00e5rt att f\u00f6rsvara staden mot de
\nsvenska anfallen, och en ny starkare bef\u00e4st stad skulle anl\u00e4ggas s\u00f6der
\nom Avask\u00e4r p\u00e5 halv\u00f6n Korsask\u00e4r.<\/p>\n

Avask\u00e4r \u00e4r bel\u00e4get c:a 500 m norr om nuvarande Kristianopels
\nsamh\u00e4lle. Dess kyrka uppf\u00f6rdes f\u00f6rmodligen redan vid sekelskiftet
\n1200. Den saknar idag alla sp\u00e5r ovan jord. Avask\u00e4rs gamla vackert
\nbel\u00e4gna kyrkog\u00e5rd minner om gamla tider och \u00e4r \u00e4nnu i bruk. En utvidgning av densamma stod klar och slutbesiktigades sommaren 1978. Kapellet p\u00e5 Avask\u00e4rs kyrkog\u00e5rd byggdes 1934 och renoverades 1958 samt kompletterades och tillbyggdes (med slutbesiktning 1986). D\u00e4refter har yttertrappan byggts om. En \u00c4ngel, donerad av Gun S\u00e4rne, sk\u00e4rtorsdagskv\u00e4llen 2000, pryder altarv\u00e4ggen.<\/p>\n

S\u00e5 kom Kristianopel till st\u00e5nd 1603 och ungef\u00e4r samtidigt b\u00f6rjade dess
\nf\u00f6rsta kyrka uppf\u00f6ras. Den l\u00e5g i stadens sydv\u00e4stra del, c:a 350 m s\u00f6der om nuvarande kyrkan. Dess historia blev inte l\u00e5ng. I samband med att den svenske kronprinsen Gustav Adolf intog staden 1611 br\u00e4ndes och f\u00f6rst\u00f6rdes allt. Ocks\u00e5 den vackra helgedomen blev till grunden raserad. \u201dK\u00e4ringkullen\u201d l\u00e4r d\u00f6lja resterna av denna Kristianopels kyrka.<\/p>\n

1618 tog Kristian IV initiativ till nytt kyrkbygge, f\u00f6rsamlingens nuvarande
\nkyrka. Icke fullt f\u00e4rdig invigdes den 1624 och togs i bruk under namnet
\n\u201dHe\u00adliga Trefaldighets kyrka\u201d. Storleken \u00e4r n\u00e5got mindre \u00e4n den f\u00f6rra. Den \u00e4r byggd i vacker nordisk ren\u00e4ssansstil med trappgavelstorn, som \u00f6ver kyrkans norra korsarm h\u00f6jer sig ganska h\u00f6gt \u00f6ver l\u00e5nghuset. De snedvinkliga gav\u00adlarna p\u00e5 kyrkan i \u00f6ster och v\u00e4ster beror p\u00e5 att dessa en g\u00e5ng f\u00f6ljt str\u00e4ckningen av stadens gator utanf\u00f6r utan att ge avkall p\u00e5 kyrkans orientering i \u00f6ster \u2013 v\u00e4ster.<\/p>\n

Kyrkan var till en b\u00f6rjan indelad i tre avdelningar, \u00e5tskilda fr\u00e5n varan\u00addra
\ngenom skrank, som stod kvar till b\u00f6rjan av 1800-talet. Skranket vid
\npredikstolsg\u00e5ngen, ditsatt 1807, \u00e4r ett minne av det gamla korskranket
\nfr\u00e5n 1647. P\u00e5 1600-talet fanns tre l\u00e4ktare i kyrkan av vilka endast b\u00e5tsmans-
\nl\u00e4kta\u00adren nu finns kvar. Altarskranket uppsattes 1661. Kyrkans nuvarande innertak blev p\u00e5lagt 1792. Bj\u00e4lkarna f\u00f6rs\u00e5gs 1874 med ett underlag av br\u00e4der, som borttogs vid restaureringen 1952 \u2013 53. Vid kyrkrenoveringen 1810 insattes bl.a. nya b\u00e4nkar. Kyrkog\u00e5rden kring kyrkan inh\u00e4gnades 1651 -54. Kyrkan genomgick en omfattande renovering 1999, varvid den \u00e4ven f\u00f6rs\u00e5gs med toa\u00adlett och sk\u00f6tbord f\u00f6r dopbarn.<\/p>\n

De flesta f\u00f6rem\u00e5l av sk\u00f6nhet och v\u00e4rde, som samlades i kyrkan under Kristianopels storhetstid, som sammanf\u00f6ll med dess tid som stad 1603 \u2013 1679, \u00e4r nu f\u00f6rsvunna. Av kyrkans ursprungliga 14 par rundb\u00e5giga f\u00f6nster finns i dag 12 par kvar. I kyrkans g\u00e5ngar finns en m\u00e5ngfald gravv\u00e5rdar fr\u00e5n skilda tider. Tv\u00e5 av dessa \u00e4r fr\u00e5n medeltiden och har troligen en g\u00e5ng legat p\u00e5 Avask\u00e4rs kyrkog\u00e5rd.<\/p>\n

Korv\u00e4ggen tillkom 1838 och tr\u00e4den p\u00e5 densamma \u00e4r m\u00e5lade av Johan Eneberg, en k\u00e4nd bygdem\u00e4stare. Tr\u00e4det till h\u00f6ger b\u00e4r Blekinge vapen och det till v\u00e4nster Oscar I:s kr\u00f6nta namnchiffer. Altaret \u00e4r avgr\u00e5sten och dess vackra prydnad utg\u00f6rs av en i tr\u00e4 skulpterad och arkitektoniskt indelad uppsats. Altarets tillkomst\u00e5r \u00e4r 1624. Det m\u00e5lade tr\u00e4krucifixet p\u00e5 altaret \u00e4r sk\u00e4nkt av Magnus Smitt 1776. Tre par altarljusstakar finns. De i det st\u00f6rre paret \u00e4r 46 cm h\u00f6ga och b\u00e4r \u00e5rtalen 1612 och 1625, d\u00e5 de sk\u00e4nktes av Andreas Marckwardt fr\u00e5n Stralsund. Det minsta paret \u00e4r 22 cm h\u00f6ga och \u00e4r fr\u00e5n 1700-talet. Mellan\u00adparet sk\u00e4nktes 1955 av Kristianopels numera nedlagda Sjukv\u00e5rdsf\u00f6rening lik\u00adsom de b\u00e5da altarvaserna.<\/p>\n

De b\u00e5da mattorna vid ing\u00e5ngen, komponerade av Kungl. Byggnadsstyrelsen
\noch v\u00e4vda av Klara Andersson, Viadukten, sk\u00e4nk\u00adtes av n\u00e4mnda Sjukv\u00e5rds-
\nf\u00f6rening vid kyrkans \u00e5terinvigning den 16 maj 1954. P\u00e5 s\u00f6dra korv\u00e4ggen
\nh\u00e4nger det s.k. Granatenlodska vapnet, som tillh\u00f6rt An\u00adders Granatenlod,
\nmajor och kommendant i Kristianopel 1661 \u2013 71. Framf\u00f6r detta vapen st\u00e5r
\nkyrkans dopfunt, en g\u00e5va av landsh\u00f6vdingen i Kristianopel, Henrik
\nGyldenstierne, 1633. Den \u00e4r av gr\u00f6n marmor och \u00f6l\u00e4ndsk kalksten.
\nP\u00e5 dopfatet av tenn, som renoverades 1954, st\u00e5r inskriften Her Nels Sterm
\nOlof Manson. Heiens 16 + 51. Nels Sterm (Nils Stirm) var kyrkoherde i
\nKristianopel 1644 \u2013 54. Tidigare fanns p\u00e5 v\u00e4ggen lampetter av driven m\u00e4s\u00adsing fr\u00e5n 1700-talet. De stals sommaren 1981 och har ersatts av ett par nya
\ngjorda av Arne Andersson, Karlskrona.<\/p>\n

Till h\u00f6ger om dopfunten h\u00e4nger en oljem\u00e5lning av tv\u00e5 flickor, Lisa d\u00f6d 4 m\u00e5nader gammal 1750 och Anna, Lisas syster, f\u00f6dd tv\u00e5 \u00e5rsenare och d\u00f6d vid 16 m\u00e5naders \u00e5lder. P\u00e5 s\u00f6dra v\u00e4ggen av kyrkans fr\u00e4mre kvarter finns en ljuspl\u00e5t av driven m\u00e4ssing fr\u00e5n 1600-talet f\u00f6r ett ljus. Tv\u00e5 ljuspl\u00e5tar fr\u00e5n 1700-talet finns placerade p\u00e5 norra och s\u00f6dra v\u00e4g\u00adgarna av v\u00e4stra halvan av kyrkans l\u00e5ngskepp. Vid norra korv\u00e4ggen st\u00e5r den s.k. kungastolen, timrad av ek, skulpterad och m\u00e5lad. Erik Krabbe, lands\u00adh\u00f6vding i Kristianopel 1635 \u2013 42, l\u00e4t bygga stolen p\u00e5 Kristian IV:s uppdrag 1635. Den varavsedd f\u00f6r konungen eller landsh\u00f6vdingen. Stolen reno\u00adverades 1892 genom kyrkoherde M\u00f6llers f\u00f6rsorg.<\/p>\n

Vid sidan om korf\u00f6nstret intill kungastolen h\u00e4nger portr\u00e4tt av H Jacob Rafn, kyrkans f\u00f6rsta pr\u00e4st 1620 \u2013 1638. Framf\u00f6r portr\u00e4ttet ligger Rafns gravsten i korgolvet. P\u00e5 norra korv\u00ad\u00e4ggen h\u00e4nger Gustav Vilhelm von Gerdtens begravningsvapen. von Gerdten f\u00f6ddes i Narva 1675 och dog i Karlskrona 1754 och blev kommend\u00f6r och amiral. Framf\u00f6r vapnet i korgolvet ligger hans gravsten. Trappbarri\u00e4ren till predikstolen \u00e5terger tv\u00e5 m\u00e5lningar,
\nf\u00f6rmodligen fr\u00e5n 1600-talet, Justitia (R\u00e4t\u00adten) och Caritas (K\u00e4rleken). Predikstolen \u00e4r av ek fr\u00e5n 1621 och m\u00f6jligen utf\u00f6rd av samme m\u00e4stare som gjort altarupps\u00e4ttningen. I predikstolens nischer st\u00e5r tr\u00e4skulpturer av de fyra evangelisterna j\u00e4mte deras symboler. L\u00e4ngst till v\u00e4nster st\u00e5r en Mariabild av senare ursprung.<\/p>\n

Linjeskeppet Gustav III<\/p>\n

Kungastolen
\nDen \u00e5ttakantiga baldakinen fr\u00e5n 1787 kr\u00f6nes av den fornkyrkliga Kristussymbolen, pelikanen, som f\u00f6der sina ungar med sitt eget blod. P\u00e5 predikstolen finns en Karl X11:s bibel fr\u00e5n 1707, en ljusstake av driven m\u00e4ssing fr\u00e5n 1760 samt en rikt ornerad, vridbar ljusarm av malm fr\u00e5n 1628. Av kyrkans ljuskronor \u00e4r den n\u00e4rmast huvudin\u00adg\u00e5ngen \u00e4ldst. Den \u00e4r av malm fr\u00e5n 1500-talet och har m\u00f6jligen h\u00e4ngt i Avask\u00e4rs kyrka. Den \u00e4r kyrkans \u00e4ldsta inventarium. Mellankronan \u00e4r fr\u00e5n 1700-talets slut och sk\u00e4nktes 1834 till kyrkan av majorskan F\u00e5hraeus p\u00e5 F\u00e5gelmara G\u00e5rd. Den best\u00e5r av b\u00f6hmisk bergskristall. Ljuskronan n\u00e4rmast altaret sk\u00e4nktes 1671 av Kristianopels siste borgm\u00e4stare Daniel Leppin och hans hustru Maren. De b\u00e5da ljuskronorna i kyrkans korsarmar \u00e4r av malm och sk\u00e4nktes av Kristianopels Sjukv\u00e5rdsf\u00f6rening 1955. \u00c5r 1647 omn\u00e4mns ett orgelverk i kyrkan. Detta f\u00f6rdes 1681 till den nyanlagda Karlskrona Stadskyrkan, Hedvig Eleonora, genom kunglig resolution. F\u00f6rst 1897 fick kyrkan en ny orgel, byggd av firman Elfstr\u00f6m i Ljungby. Den renoverades 1951.<\/p>\n

Den 16 december 1979 invigdes en ny kyrkoorgel byggd av orgelfirman Olof Hammarberg, V. Fr\u00f6lunda. Dispositionen \u00e4r uppr\u00e4ttad av orgelbyggare Nils Hammarberg. St\u00e4m\u00admornas antal \u00e4r 18. Kyrkan \u00e4ger vidare en dyrbar skatt av kyrksilver och textilier av s\u00e5v\u00e4l \u00e4ldre som senare datum. Kyrkskeppet i s\u00f6dra korsarmens portal, format av Karl Olausson, Torhamn, uppsattes 1963. Votivskeppet vid norra ing\u00e5ngen \u00f6verl\u00e4mnade fru Ruth Carlsson-Yngve och sonen Egon Carls\u00adson, Vetlanda, som g\u00e5va till f\u00f6rsamlingen 1979 i samband med makens, Malte Carlsson, gravs\u00e4ttning p\u00e5 Kristianopels kyrkog\u00e5rd. Skeppet, som \u00e4r en kopia av linjeskeppet Gustav III, \u00e4r alltigenom ett handarbete utf\u00f6rt av makarna Malte och Ruth Carlsson. P\u00e5 l\u00e5ngskeppets v\u00e4stra v\u00e4gg h\u00e4nger tv\u00e5 tuschteck\u00adningar, \u201dFader V\u00e5r\u201d och \u201dHerrens V\u00e4lsignelse\u201d. Dessa sk\u00e4nktes av fru Saga \u00c5kesson 1979. De \u00e4r gjorda av f. kantorn i Kristianopel Nils Petter Svensson i slutet av 1800-talet. \u00d6ver dopfunten h\u00e4nger p\u00e5 v\u00e4ggen en g\u00e5va av Kristianopels kyrkliga nuvarande Syf\u00f6rening. P\u00e5 den finns bl.a. ett urkristet fiskmotiv \u2013 det nytestamentliga ordet f\u00f6r \u201dFisk\u201d blir utskrivet i klartext: \u201dJe\u00adsus Kristus, Guds Son, Fr\u00e4lsaren\u201d.<\/p>\n

Predikstolen \u00e4r av ek fr\u00e5n 1621.
\nKristi Himmelsf\u00e4rds Dag 2001 sk\u00e4nkte Kyrkliga Syf\u00f6reningen i Kristianopel genom ordf\u00f6randen Astrid Gordon och kass\u00f6ren Inger Andersson en kor\u00admatta och en dopfuntsmatta med motiven \u201dR\u00f6d H\u00f6st\u201d. De hade ink\u00f6pts som original speciellt komponerade av konstn\u00e4rinnan Gerti Lundblad och v\u00e4vts i r\u00f6dlakan p\u00e5 V\u00e4vareg\u00e5rden i Eringsboda. Mattorna pryder nu kyrkans kor.<\/p>\n

Kyrkan har numera elektrisk ringning. Den mindre av klockorna \u00e4r av \u00e4ldre ursprung. \u00c5r 1726 blev den omgjuten och ut\u00f6kad med 85 kg. C:a 140 \u00e5r senare f\u00f6retogs en ny omgjutning, som givit klockan dess nuvarande form.
\nP\u00e5 dess ena sida st\u00e5r denna t\u00e4nkv\u00e4rda inskription:<\/p>\n

\u00bbJag samlar Eder Till Guds hus,
\nOch neder uti jordens grus.
\nN\u00e4r sista klangen av mitt ljud,
\nD\u00e5 du st\u00e4lls fram f\u00f6r Herren Gud,
\nF\u00f6rsumme ej en n\u00e5dens dag,
\nD\u00e5 d\u00f6ms du med Guds vredes lag.\u00bb<\/p>\n

K\u00e4lla: Kristianopel f\u00f6rsamlings informationsblad.<\/p>\n

Koordinater: 56,6236519N, 15,1514656E.<\/p>\n

H\u00e4r f\u00f6ljer en v\u00e4gbeskrivning till bes\u00f6ksm\u00e5l 13, Kristianopels kyrka.<\/p>\n

Foto: Mats Cramb\u00e9<\/p>\n

Fr\u00e5n norr och s\u00f6der p\u00e5 E 22
\n1. Sv\u00e4ng av mot Kristianopel.
\n2. F\u00f6lj skyltningen s\u00e5 kommer du fram till Kristionopels samh\u00e4lle och Kristianopels kyrka.
\n3. Du kan parkera vid kyrkan och p\u00e5 m\u00e5nga andra st\u00e4llen i\u00a0Kristianopel.
\nDu kan \u00e4ven \u00e5ka buss till Kristianopel.H\u00e5llplatsen ligger mitt i samh\u00e4llet.<\/p>\n

Linje 2 och linje 121. F\u00f6r tidtabell klicka\u00a0h\u00e4r!<\/p>\n

Omgivningarna kring Kristianopels kyrka bjuder p\u00e5 en m\u00e4ngd fina promenader. P\u00e5 foto nedan kan du se n\u00e5gra av dem.<\/p>\n

Foto \u00f6ver Kristianopel med kyrkan mitt i bilden. Foto: Mats Cramb\u00e9<\/p>\n

\"\"<\/a><\/strong>Mycket god framkomlighet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/strong>Mycket god framkomlighet.\u00a0<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det exotiskt klingande Kristianopel \u2013 \u00bbNopeln\u00bb i folkmun l\u00e5ngt in p\u00e5 detta \u00e5rhundrade \u2013 \u00e4r p\u00e5 sitt s\u00e4tt den kanske mest idylliska och pittoreska av alla blekingska trakter. Socknen gr\u00e4nsar i v\u00e4ster till J\u00e4mj\u00f6 och Ramdala socknar, i norr till […]<\/a><\/p>\n<\/div>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-74","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-besoksmal"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=74"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":243,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74\/revisions\/243"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=74"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=74"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=74"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}