![\"\"](\"https:\/\/www.hembygd.se\/ostra-blekinge\/files\/2012\/11\/Karta15-04.jpg\")
<\/a><\/p>\n1. Gr\u00e4nssten fr\u00e5n 1050<\/p>\n
Omkring 1050 tr\u00e4ffades den svenske kungen Emund Slemme och den\u00a0 danske kungen Sven Estridsson p\u00e5 Daneholm i G\u00f6ta \u00e4lv f\u00f6r att s\u00e4tta\u00a0gr\u00e4nsen mellan de b\u00e5da l\u00e4nderna. Sex m\u00e4n fr\u00e5n vardera land hade m\u00e4rkt ut sex gr\u00e4nsstenar och den sj\u00e4tte \u201dBr\u00f6mse sten\u201d sattes mellan M\u00f6re och Blekinge. Den sten, som f\u00f6rr stod i b\u00e4cken finns nu i tr\u00e4dg\u00e5rden vid fastigheten p\u00e5 blekingesidan, efter att ha blivit unders\u00f6kt p\u00e5 1930-talet.<\/p>\n
2. Gr\u00e4nshandel 1050-1658<\/p>\n
Vattnet som bildar den gamla riksgr\u00e4nsen.
\nMycket av handeln fr\u00e5n Tors\u00e5s-S\u00f6der\u00e5kra gick \u00f6ver gr\u00e4nsen vid Br\u00f6msebro, ty det var n\u00e4rmare till Avask\u00e4r\/Kristianopel \u00e4n till Kalmar. Svenskarna f\u00f6rs\u00f6kte under olika tider begr\u00e4nsa handeln genom f\u00f6rbud och h\u00f6ga tullar. Det var bl.a. h\u00e4star, oxar, sm\u00f6r, hudar och skogsprodukter som exporterades.<\/p>\n
3. Riksgr\u00e4ns 1050-1658<\/p>\n
Stenen \u201dR\u00f6da kon\u201d skall finnas i vattenomr\u00e5det till h\u00f6ger p\u00e5 bilden. F\u00f6r att m\u00e4rka ut gr\u00e4nsen mellan Sverige och Danmark gjorde b\u00e5da l\u00e4nderna gr\u00e4nsb\u00f6cker i mitten av 1500-talet och d\u00e4r var man inte helt \u00f6verens var gr\u00e4nsen skulle g\u00e5. Ett gammalt gr\u00e4nsm\u00e4rke, som \u00e4n i dag finns utm\u00e4rkt \u00e4r \u201dR\u00f6da kon\u201d Det \u00e4r en grundklack av r\u00f6d granit vid \u00f6n H\u00f6gask\u00e4r, som fr\u00e5n Br\u00f6msevall kan liknas vid en liggande r\u00f6d ko.<\/p>\n
4. Br\u00f6msehus f\u00e4stning<\/p>\n
Den danske kungen Valdemar Atterdag anlade troligen denna f\u00e4stning n\u00e5gon g\u00e5ng efter 1360 d\u00e5 han hade \u00e5tertagit Sk\u00e5ne, Halland och Blekinge fr\u00e5n Sverige. Vad vi sedan vet \u00e4r att den f\u00f6rst\u00f6rdes av Engelbrekts trupper 1436 vid ett f\u00e4ltt\u00e5g mot Blekinge.<\/p>\n
Se bes\u00f6ksm\u00e5l\u00a0nr. 16 Br\u00f6msehus.<\/p>\n
5. Lands\u00e4ttning av den Heliga Birgittas stoft 1374.<\/p>\n
Omr\u00e5det d\u00e4r Den heliga Birgittas kvarlevor f\u00f6rdes i land.
\nDen heliga Birgitta dog 1373, 70 \u00e5r gammal, i Rom. Hon ville att hennes kvarlevor skulle f\u00f6ras tillbaka till Sverige och placeras i Vadstena kloster\u00adkyrka. Transporten skulle g\u00e5tt genom Polen till \u00d6land och \u00f6ver till Stackask\u00e4r och\u00a0vidare till Gr\u00e4mnekulla brygga, d\u00e4r en minnessten \u00e4r uppsatt.<\/p>\n
Minnesstenen
\n6. Vattenkvarn Medeltiden-1950-talet.<\/p>\n
I Arvid Trolles jordabok fr\u00e5n 1498 f\u00e5r vi veta att sl\u00e4kten Trolle p\u00e5 Bergkvara slott vid V\u00e4xj\u00f6 hade 11 g\u00e5rdar i S\u00f6der\u00e5kra socken och \u201dBreemseaegwarn som r\u00e4ntar 3,5 march\u201d. \u00a0Det var ursprungligen en skvaltkvarn, som p\u00e5 1850\u00ad-talet byggdes om till tullkvarn. Den drevs f\u00f6rst med vattenkraft men mot slutet av en elmotor och upph\u00f6rde p\u00e5 1950-talet.<\/p>\n
Kvarnen vid Br\u00f6mseb\u00e4cken som den ser ut idag.<\/p>\n
\u00d6verst vattenhjulet och under resterna fr\u00e5n skvaltkvarnen. Bordet vid b\u00e4nkarna \u00e4r en gammal kvarnsten.<\/p>\n
7. G\u00e4stgivareg\u00e5rd 1600-talet till 1918.<\/p>\n
En g\u00e4stgivareg\u00e5rd och skjutsstation har funnits vid Br\u00f6ms sedan 1600-talet. Den gamla v\u00e4gen fr\u00e5n Kalmar genom Blekinge gick \u00f6ver Br\u00f6msebro f\u00f6rst via Kristianopel\/Abrahams\u00e4ng till J\u00e4mj\u00f6 och sedan 1770-talet direkt Br\u00f6ms\u00ad och J\u00e4mj\u00f6. I slutet av 1800-talet konkurrerade j\u00e4rnv\u00e4gen ut skjutsverksamheten, och den lades ner 1918.<\/p>\n
Bron \u00f6ver Br\u00f6mseb\u00e4cken.
\n8. Kungam\u00f6te 1541.<\/p>\n
Gustav Vasa och Kristian III hade efter grevefejden i Danmark kommit i otal med varandra och de beslutade att tr\u00e4ffas vid Br\u00f6msebro den 15 september 1541 f\u00f6r att reda upp tvistem\u00e5len. De ingick d\u00e4r en freds- och f\u00f6rbundstraktat p\u00e5 50 \u00e5r, d\u00e5 b\u00e5da l\u00e4nderna skulle bist\u00e5 varandra om yttre fiende hotade. Det varade i 22 \u00e5r tills deras eftertr\u00e4dare startade det nordiska sju\u00e5rskriget 1563.<\/p>\n
9. Br\u00f6msebro marknad 1600-talet.<\/p>\n
I april 1620 gav Gustav II Adolf k\u00f6pm\u00e4nnen i Kalmar privilegier att idka handel vid en marknad vid Br\u00f6msebro. De mistedenna r\u00e4ttighet 1683 men redan 1658 n\u00e4r Blekinge blev svenskt hade marknaden f\u00f6rlorat sin betydelse.<\/p>\n
10. Fredsf\u00f6rhandlingar 1645<\/p>\n
Platsen f\u00f6r fredsf\u00f6rhandlingarna.
\nDet svensk-danska kriget 1643-1645 avslutades med fredsf\u00f6rhandlingar i Br\u00f6msebro. Det var bara n\u00e4r man b\u00f6rjade den 8 februari och n\u00e4r man slutade den 13 augusti som man tr\u00e4ffades p\u00e5 fredsholmen. Danskarna samt medlarna fr\u00e5n Frankrike och Nederl\u00e4nderna var f\u00f6rlagda till Kristianopel, medan svenskarna h\u00f6ll till i S\u00f6der\u00e5kra, d\u00e4r \u00e4ven f\u00f6rhandlingarna till stora delar h\u00f6lls.<\/p>\n
Enligt uppgift skall danskarna suttit p\u00e5 st\u00e4llet d\u00e4r den hitre stenen \u00e4r, svenskarna p\u00e5 den bortre och medlarna p\u00e5 den alldeles till h\u00f6ger om j\u00e4rnstolpen. Resultatet blev att Sverige erh\u00f6ll J\u00e4mtland, H\u00e4rjedalen, Gotland, \u00d6sel och Halland p\u00e5 30 \u00e5r samt tullfrihet i \u00d6resund. Efter freden i Br\u00f6msebro blev Sverige i st\u00e4llet f\u00f6r Danmark Nordens ledande land.<\/p>\n
Promenadstr\u00e4ckan \u00e4r ett par kilometer i ena riktningen, d\u00e4r det finns ett tiotal intressanta bes\u00f6ksm\u00e5l. En
\ndel av dessa \u00e4r redovisade som enskilda bes\u00f6ksm\u00e5l.<\/p>\n
Karta \u00f6ver bes\u00f6ksm\u00e5let\u201dKulturmilj\u00f6 Br\u00f6msebro\u201d.
\nP\u00e5 Riksantikvarie\u00e4mbetets\u00a0hemsida\u00a0finns en f\u00f6rteckning f\u00f6r Blekinge l\u00e4n p\u00e5 omr\u00e5den med kulturmilj\u00f6v\u00e4rde av riksintresse enligt 2 kap. 6 \u00a7 NRL. Av dessa 19 omr\u00e5den finns sju inom Karlskrona kommun och d\u00e4rav fem inom hembygdsf\u00f6reningens verksamhetsomr\u00e5de.<\/p>\n
Omr\u00e5de med kulturmilj\u00f6v\u00e4rde
\n1. Br\u00f6msebro
\n2. Kristianopel
\n3. Hallarumsviken
\n4. Herrg\u00e5rden, Tjurk\u00f6 Stenhuggeri
\n5. \u00d6stra Sk\u00e4rg\u00e5rden<\/p>\n
P\u00e5 f\u00f6ljande sidor presenteras en sammanfattning av nr 1 Br\u00f6msebro som \u00e4ven har varit inf\u00f6rd i \u00d6BH medlemsblad 2004 nr 3.<\/p>\n
V\u00e4gbeskrivning<\/p>\n
Koordinater: 56,6243805N, 15,1514060E.<\/p>\n
Fr\u00e5n E 22:
\n1. Sv\u00e4ng av vid informations- och rastplatsen vid Br\u00f6ms.
\n2. Parkera vid fredsstenen och utg\u00e5 d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n
Bes\u00f6ksm\u00e5len \u00e4r l\u00e4tta att hitta och v\u00e4l skyltade.<\/p>\n
De olika bes\u00f6ksm\u00e5len i sig utg\u00f6r olika promenadstr\u00e5k.<\/p>\n
\u00a0<\/strong> Str\u00e4ckan fr\u00e5n Br\u00f6msebro ut mot Br\u00f6msehus som inneh\u00e5ller ett tiotal intressanta bes\u00f6ksm\u00e5l. 1. Gr\u00e4nssten fr\u00e5n 1050 Omkring 1050 tr\u00e4ffades den svenske kungen Emund Slemme och den\u00a0 danske kungen Sven Estridsson p\u00e5 Daneholm i G\u00f6ta \u00e4lv f\u00f6r att s\u00e4tta\u00a0gr\u00e4nsen mellan de […]<\/a><\/p>\n<\/div>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-78","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-besoksmal"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=78"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":248,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78\/revisions\/248"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=78"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=78"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=78"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/strong>Varierande framkomlighet.<\/p>\n<\/a><\/strong>Varierande framkomlighet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"