{"id":82,"date":"2018-09-20T19:49:54","date_gmt":"2018-09-20T19:49:54","guid":{"rendered":"http:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/?p=82"},"modified":"2018-12-25T21:31:33","modified_gmt":"2018-12-25T21:31:33","slug":"17-gasamala-ruckasten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/17-gasamala-ruckasten\/","title":{"rendered":"G\u00e5sam\u00e5la Ruckasten"},"content":{"rendered":"

Ruckastenen i G\u00e5sam\u00e5la \u00e4r en sten p\u00e5 40 ton som du kan rubba. Lite drygt en och en halv mil norr om J\u00e4mj\u00f6 i Ramdala socken ligger byn G\u00e5sam\u00e5la. H\u00e4r finns en mycket stor sten som man med handkraft kan rucka, det vill s\u00e4ga f\u00e5 den att gunga.<\/p>\n

\u00d6BH:s skrift nr. 11 \u201dG\u00e5sam\u00e5la bykr\u00f6nika\u201d handlar om byns historia.<\/p>\n

I byn G\u00e5sam\u00e5la finns en stor sten som m\u00e4ter ca 3 x 3 x 2 meter och st\u00e5r p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att man med handkraft kan gunga den fram och tillbaka. Stenen \u00e4r ett flyttblock eller j\u00e4ttekast som inlandsisen l\u00e4mnade efter sig n\u00e4r den drog sig tillbaka f\u00f6r cirka 10 000 \u00e5r sedan.<\/p>\n

Ruckastenen i G\u00e5sam\u00e5la.<\/p>\n

Byn G\u00e5sam\u00e5la ligger idylliskt i norra Blekinge i Ramdala socken\u00a0alldeles vid gr\u00e4nsen till Sm\u00e5land. H\u00e4r ligger ocks\u00e5 Ulvasj\u00f6n.<\/p>\n

Gr\u00e4nsstenen mellan fyra f\u00f6rsamlingar i nord\u00f6stra Blekinge.
\nI omr\u00e5det, ca 800 meter fr\u00e5n Ruckastenen finns en gr\u00e4nssten d\u00e4r fyra f\u00f6rsamlingar (socknar) m\u00f6ts.<\/p>\n

Det \u00e4r de fyra f\u00f6rsamlingarna L\u00f6sen, Ramdala, Flymen och Augerum.<\/p>\n

D\u00e5 man parkerat utmed byv\u00e4gen s\u00e5 \u00e4r det en promenad p\u00e5 300 meter till stenen. V\u00e4gen dit \u00e4r en utm\u00e4rkt stig som bjuder p\u00e5 en omv\u00e4xlande terr\u00e4ng. Stenen framtr\u00e4der tydligt och har en imponerande tyngd. Uppskattningsvis v\u00e4ger den mellan 30 och 40 000 kilo. Rucka betyder i svenskan rubba eller \u00e4ven i dialektform vagga, gunga. Att ta sig till stenen och rucka p\u00e5 den \u00e4r en gammal och f\u00f6rmodligen \u00e4ven popul\u00e4r f\u00f6reteelse i bygden.<\/p>\n

Det framg\u00e5r kanske inte i all sin tydlighet, men stenen vilar p\u00e5 en liten spets mot bergh\u00e4llan.<\/p>\n

J\u00f6rgen Johansson som \u00e4r lantbrukare i trakten demonstrerar h\u00e4r hur man med lite kraft kan rucka p\u00e5 stenen. N\u00e4r den v\u00e4l kommit i g\u00e5ng att vagga s\u00e5 med hj\u00e4lp av den levande kraften kan man f\u00e5 stenen att gunga och vagga v\u00e4ldigt mycket. Ett fascinerande sk\u00e5despel att se hur den stora och tunga stenen vaggar fram och tillbaka. Att vagga \u201dRuckastenen\u201d \u00e4r sedan en l\u00e5ng tid tillbaka ett omtyckt n\u00f6je i bygden.<\/p>\n

Barbro Olsson har skrivit en skrift som heter \u201dG\u00e5sam\u00e5la bykr\u00f6nika under fyra hundra \u00e5r\u201d.\u00a0H\u00e4r f\u00f6ljer ett utdrag som handlar om G\u00e5sam\u00e5las historia.<\/p>\n

F\u00f6rsvenskningen av Blekinge efter Roskildefreden och n\u00e5gra milstolpar i G\u00e5sam\u00e5las historia.<\/p>\n

\u00d6ver 12 000 \u00e5r har f\u00f6rflutit sedan de f\u00f6rsta invandrarna slog sig ned i s\u00f6dra Sverige. Landskapet har tillh\u00f6rt Sverige bara lite mer \u00e4n 300 \u00e5r. Dess historia har varit h\u00e4ndelserik och dramatisk. Under \u00e5rhundraden rasade mellan danska och svenska kungar en strid om herrav\u00e4ldet. GenomRoskildefreden 1658 \u00f6vergick landskapet slutligen i svensk \u00e4go.<\/p>\n

Blekinge l\u00e4n ingick fr\u00e5n fredsslutet till den 10 februari 1675 i Kristianstads l\u00e4n, d\u00e4refter med undantag av Listers h\u00e4rad ingick Blekinge i Kronobergs l\u00e4n fram till 1679. D\u00e4refter \u00e5terigen i Kristianstads l\u00e4n \u00e5r 1680 f\u00f6r att fr\u00e5n1681 till 1685 ing\u00e5 i Kalmar l\u00e4n. Regerande Karl X Gustav \u00f6nskade en snabb f\u00f6rsvenskning av de er\u00f6vrade provinsernas inv\u00e5nare. B\u00f6nderna i Blekinge skogsbygd uppt\u00e4ckte att de r\u00e5kat under ett h\u00e5rdare styre \u00e4n de var vana vid. Blekingarna var ett frihets\u00e4lskande folk och vana vid att leva sitt fria liv i skogen. Dessutom var den svenska re\u00adgeringen ute efter att v\u00e4rva nya soldater till krigstj\u00e4nst och det oroade de unga vapenf\u00f6ra m\u00e4nnen som f\u00f6rs\u00f6kte h\u00e5lla sig undan i skogarna och bedrev d\u00e4r plundringar under sitt kringstr\u00f6vande liv, (snapphanar). \u00c4ven de mera organiserade friskyttarna, levde i skogen vid forna riks\u00adgr\u00e4nsen f\u00f6r att d\u00e4r f\u00f6rsvara sin frihet.<\/p>\n

Gaasemaala.\u00a0Namnen p\u00e5 -m\u00e5la \u00e4r typiska f\u00f6r gr\u00e4nstrakterna mellan Blekinge och Sm\u00e5land. D\u00e4r har de sin huvudsakliga utbredning, \u00e4ven om namntypen \u00e4r spridd \u00e4nda upp i \u00d6sterg\u00f6tland. Detta m\u00e5la, m\u00e5le, p\u00e5 fornsvenska m\u00e4le, \u00e4r besl\u00e4ktat med ordet m\u00e5l, m\u00e5tt. Det har inneb\u00f6rden avgr\u00e4nsat, uppm\u00e4tt omr\u00e5de. Med tiden har det blivit en vardaglig term f\u00f6r nybyggen och sm\u00e5bruk \u00f6ver huvudtaget.\u00a0I pr\u00e4sternas bebyggelseredovisning 1624 ser vi G\u00e5sam\u00e5la p\u00e5 danska stavat Gaasemaala. G\u00e5sam\u00e5la ligger i norra Ramdala f\u00f6rsamling, omkring tre mil norr om Karlskrona. F\u00f6rutom att byn gr\u00e4nsar till Sm\u00e5land i norr, g\u00e5r gr\u00e4nsen i \u00f6ster mot Pungsm\u00e5la och Skr\u00e4vle. I s\u00f6der mot N\u00e4ttlekulla och i v\u00e4ster R\u00e5sen och Ulvasj\u00f6m\u00e5la.<\/p>\n

I s\u00f6dra G\u00e5sam\u00e5la rinner Br\u00f6mseb\u00e4ck upp. B\u00e4cken som i \u00e5rhundraden utqjortgr\u00e4ns mot Sm\u00e5land och som under storhetstiden \u00e4ven utgjorde riksgr\u00e4ns mellan Danmark och Sverige. Troligen var det detta vattendrag som i forna tider kallades G\u00e5sastr\u00f6m.<\/p>\n

M\u00e5nga slag har st\u00e5tt i gr\u00e4nstrakterna under \u00e5ren. Minnesstenen vid Flakulla s\u00e5v\u00e4l som Kronhallarna i Ulvasj\u00f6m\u00e5la minner om flydda tiders fejder. G\u00e5sam\u00e5la \u00e4r ingen stor plats p\u00e5 kartan, men m\u00e5ste \u00e4nd\u00e5 haft betydelse i historisk tid, d\u00e5 platsen ligger i skiljelinjen mellan Sverige och Danmark. Gr\u00e4nsens str\u00e4ckning har ofta varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r tvister och man hade sv\u00e5rt att enas om var skiljelinjen mellan de gamla rikena skulle g\u00e5. Kronhallarna \u00e4r en gr\u00e4nsbest\u00e4mning fr\u00e5n 1713. Fem cirklar \u00e4r inhuggna i berget. En ring i mitten som l\u00e5g i. gr\u00e4nslinjen och de fyra \u00f6vriga med tv\u00e5 i vardera l\u00e4net.<\/p>\n

G\u00e5sam\u00e5la bestod fr\u00e5n b\u00f6rjan av en enda g\u00e5rd. S\u00e5 var f\u00f6rh\u00e5llandet f\u00f6r de flesta byar. Varje by var d\u00e5 ett kronohemman, eftersom kronan eller staten \u00e4gde marken efter \u00f6vertagande av landskapet fr\u00e5n Danmark. Jorden brukades av \u00e5bo eller landbo (arrendator) mot arrende till kronan. Brukningsr\u00e4tten kunde s\u00e4ljas och \u00e4rvas. Jorden blev d\u00e5 kronoskattejord eller skattehemman, d v s den \u00e4gdes och brukades av sj\u00e4lv\u00e4gande b\u00f6nder, som betalade grundskatt enligt jordeboken till kronan.<\/p>\n

Jon Hanssons skattebrev
\nDet talas om fiske och fiskevatten, kvarn och kvarnst\u00e4lle i Jons skattebrev. Som naturen f\u00f6refaller i dag l\u00e4r det f\u00f6rr ha varit en l\u00e5ngstr\u00e4ckt sj\u00f6 som f\u00f6ljt \u00f6ster om byv\u00e4gen och d\u00e4r marken i dag utg\u00f6rs av mossmark. Sj\u00f6n var uppd\u00e4md i norr f\u00f6r att samla vatten f\u00f6r att vid behov driva kvarnhjulet. I den norra delen av sj\u00f6n l\u00e5g allts\u00e5 kvarnst\u00e4llet. Det var hit b\u00f6nderna och torparna kom med sin s\u00e4d f\u00f6r att mala.<\/p>\n

G\u00e5sam\u00e5la i v\u00e5r tid
\nI dag best\u00e5r byn av 11 fastigheter av dem sju jordbruksfastigheter. Genom
\nsammanslagningar har jordbruksfastigheterna blivit st\u00f6rre \u00e4n tidigare och brukas mera rationellt. Jag t\u00e4nker d\u00e5 n\u00e4rmast p\u00e5 skogsbruket som numera blivit\u00ad G\u00e5sam\u00e5las huvudsakliga inkomstn\u00e4ring, tillsammans med inkomster fr\u00e5n arbete i Karlskrona eller annan t\u00e4tort.<\/p>\n

V\u00e4gbeskrivning<\/p>\n

Koordinater: 56,3129545N, 15,8175445E.<\/p>\n

Bes\u00f6ksm\u00e5let ligger i byn G\u00e5sam\u00e5la i norra delen av Blekinge p\u00e5 v\u00e4gen mot Flyeryd.
\nFr\u00e5n F\u00e5gelmarah\u00e5llet
\n1. Sv\u00e4ng av i F\u00e5gelmara mot Flyeryd.
\n2. F\u00f6lj skyltningen mot Flyeryd.
\n3. K\u00f6r rakt fram efter stoppskylten vid v\u00e4gen\/korsningen mot Tors\u00e5s.
\n4. Efter ca 4 km kommer du fram till ett v\u00e4gsk\u00e4l med v\u00e4gskyltar mot S G\u00e5sam\u00e5la och G\u00e5sam\u00e5la.
\n5. Sv\u00e4ng av till v\u00e4nster mot S G\u00e5sam\u00e5la.
\n6. Efter ca 1 km kommer du fram till en backe mitt emot ett hus och d\u00e4r finns en liten parkering och skylt som pekar mot bes\u00f6ksm\u00e5let.<\/p>\n

V\u00e4gen d\u00e4r du tar av mot v\u00e4nster vid skylten 1 S G\u00e5sam\u00e5la. V\u00e4gen till h\u00f6ger g\u00e5r mot G\u00e5sam\u00e5la och Ulvasj\u00f6n som bjuder p\u00e5 vandringsleder.<\/p>\n

V\u00e4gen mot bes\u00f6ksm\u00e5let. Vid backkr\u00f6net i den undre\u00a0bilden finns m\u00f6jlighet
\natt parkera och skyltning mot bes\u00f6ksm\u00e5let.<\/p>\n

Skyltning mot bes\u00f6ksm\u00e5let.<\/p>\n

Man kan ocks\u00e5 n\u00e5 m\u00e5let fr\u00e5n Ramdalah\u00e5llet.
\n1. Tag av E 22\u00a0mot S\u00e4lleryd i Vallby.
\n2. K\u00f6r till S\u00e4lleryd, forts\u00e4tt mot Skr\u00e4vle.
\n3. K\u00f6r\u00a0mot Pungsm\u00e5la och sedan mot G\u00e5sam\u00e5la.<\/p>\n

Du kan promenera l\u00e4ngs med v\u00e4gen vid bes\u00f6ksm\u00e5let som bjuder p\u00e5 en fin och omv\u00e4xlande skogsbygd. Ca 800 meter l\u00e4ngre bort p\u00e5 v\u00e4gen s\u00f6derut kommer du till ett gr\u00e4nsr\u00f6se d\u00e4r fyra f\u00f6rsamlingar m\u00f6ts.<\/p>\n

Runt Ulvasj\u00f6n g\u00e5r en del av Tors\u00e5sleden etapp 5. Klicka\u00a0h\u00e4r\u00a0f\u00f6r mer information.<\/p>\n

Den prickade linjen vid Ulvasj\u00f6n utm\u00e4rker en del av Etapp 5 p\u00e5 Tors\u00e5sleden. Den r\u00f6da ringen l\u00e4ngst ner utm\u00e4rker platsen f\u00f6r
\ngr\u00e4nsen mellan fyra socknar.<\/p>\n

\"\"\u00a0<\/a><\/strong>Mycket begr\u00e4nsad framkomlighet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/strong>Mycket begr\u00e4nsad framkomlighet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ruckastenen i G\u00e5sam\u00e5la \u00e4r en sten p\u00e5 40 ton som du kan rubba. Lite drygt en och en halv mil norr om J\u00e4mj\u00f6 i Ramdala socken ligger byn G\u00e5sam\u00e5la. H\u00e4r finns en mycket stor sten som man med handkraft kan […]<\/a><\/p>\n<\/div>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-82","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-besoksmal"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":253,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82\/revisions\/253"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}