Ramdala socken i \u00d6stra h\u00e4rad av Blekinge l\u00e4n str\u00e4cker sig fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n i s\u00f6der till Sm\u00e5landsgr\u00e4nsen i norr. Med den med bro f\u00f6rbundna \u00f6n Senoren j\u00e4mte n\u00e5gra mindre \u00f6ar str\u00e4cker socknen sig t.o.m. ut i \u00d6stersj\u00f6n, d\u00e4r den ocks\u00e5 har vattengr\u00e4ns mot Sturk\u00f6 socken. I v\u00e4ster gr\u00e4nsar Ram\u00addala till L\u00f6sens socken, i nordost till Kristianopels socken och i \u00f6ster till J\u00e4mj\u00f6 socken.<\/p>\n
Den l\u00e5ngsmala socknen \u00e4r i norr h\u00f6gl\u00e4nt med stora skogsmarker och en mager och f\u00f6ga odlad jord. Mellanbygden och strandbygden uppvisar rikare vegetation. Innanf\u00f6r den s\u00f6nderskurna och delvis branta kusten i s\u00f6der \u00e4r socknen l\u00e5gl\u00e4nt och best\u00e5r till \u00f6verv\u00e4gande delen av en b\u00f6rdig sandsl\u00e4tt. Av arealen om 8.233 hektar land omfattar mer \u00e4n 50 procent odlad mark och bete, medan den skogt\u00e4ckta delen \u00e4r mindre \u00e4n 40 procent.<\/p>\n
Jordbruk med bin\u00e4ringar \u00e4r helt f\u00f6ljdriktigt huvudn\u00e4ring, viss sm\u00e5industri f\u00f6rekommer ocks\u00e5 och naturligtvis fiske i kustbandet och p\u00e5 \u00f6arna. Turismen \u00e4r idag en viktig n\u00e4ring. Senoren har sin b\u00e4sta jord vid V\u00e4stern\u00e4s och rik v\u00e4xtlighet med bl.a. pr\u00e4ktiga ekar ocks\u00e5 vid Sk\u00e4ll\u00f6sund p\u00e5 utsidan, d\u00e4r Sturk\u00f6 ger l\u00e4. Vid Torp p\u00e5 v\u00e4gen till \u00d6stern\u00e4s finns \u00e4nnu gamla k\u00e5sar, dvs. uppdragningsr\u00e4nnor f\u00f6r b\u00e5tar.<\/p>\n
Ramdala kyrka \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 en \u00e5s, som dominerar den omgivande b\u00f6rdiga sl\u00e4tten. I den nuvarande kyrkans \u00f6st\u00adtorn ing\u00e5r ett antal sockelstenar, som synes h\u00e4rr\u00f6ra fr\u00e5n den absidkyrka, som sannolikt under 1100-talet uppf\u00f6rdes p\u00e5 samma plats. Under slutet av 1100-talet eller m\u00f6jligen b\u00f6rjan av 1200-talet revs denna kyrka och ersattes med den nuvarande med v\u00e4sttorn, l\u00e5nghus \u2013 ursprungligen san\u00adnolikt i tv\u00e5 v\u00e5ningar -, l\u00e4gre och smalare kor med portal i s\u00f6der samt \u00f6sttorn med d\u00e4ri utsparad absid. Senare, troli\u00adgen under 1500-talet, revs v\u00e4sttornet, l\u00e5nghusets murar s\u00e4nktes, valv nedbr\u00f6ts och i st\u00e4llet uppf\u00f6rdes ett platt, p\u00e5 tr\u00e4kolonner vilande tr\u00e4tak.<\/p>\n
Ramdala kyrkor\u00e5d har givet ut en skrift som heter \u201dV\u00e4gledning till Ramdala kyrka\u201d och \u00e4r skriven av\u00a0Marit Anglert. Med ben\u00e4get tillst\u00e5nd \u00e5terges h\u00e4r vissa utdrag. Skriften kan k\u00f6pas av \u00d6stra Blekinge Hembygdsf\u00f6rening och kostar 35:- inklusive porto.<\/p>\n
Ramdala kyrka har alltid synts v\u00e4l d\u00e4r den ligger p\u00e5 en h\u00f6jd ett par hundra meter s\u00f6der om E 22-an vars str\u00e4ckning i stort motsvarar den v\u00e4g som redan under medeltiden var Blekinges huvudled till lands. Den stora tornf\u00f6rsedda kyrkan med h\u00f6gt kor och l\u00e5nghus under gemensamt tak ser vid f\u00f6rsta anblicken ut att vara byggd under 1800-talet. Men det \u00e4r den enda kvarst\u00e5ende sockenkyrkan av de \u00e5tta som fanns i Blekinges \u00d6stra H\u00e4rad vid medeltidens slut.<\/p>\n
Sedan 1900-talets b\u00f6rjan har kyrkoforskare r\u00e4knat Ramdala till en grupp kyrkor som kallas f\u00f6rsvarskyrkor. De har menat att kyrkan under medeltiden varit en s\u00e5 kallad kl\u00f6vsadelkyrka, allts\u00e5 haft tv\u00e5 torn, ett i \u00f6ster och ett sedan l\u00e4nge rivet i v\u00e4ster. Samma forskare har menat att koret och l\u00e5nghuset har haft ytterligare en v\u00e5ning som anv\u00e4nts i f\u00f6rsvarets tj\u00e4nst. \u00c4nnu finns ett litet tunnv\u00e4lvt rum kvar p\u00e5 kyrkvinden som s\u00e4tter fantasin i r\u00f6relse.<\/p>\n
\u00c4ldsta bel\u00e4gg \u00e4r ett brev utf\u00e4rdat av p\u00e5ven i Avignon den 3 april 1320 ber\u00e4ttar att Engelbert Ennikini eftertr\u00e4dde prosten Holmger i Ramdala. Det \u00e4r det \u00e4ldsta, om \u00e4n indirekta, omn\u00e4mnandet av en kyrka i Ramdala. Kyrkan var troligen helgad till Paulus och Petrus. En uppgift fr\u00e5n 1739 ber\u00e4ttar att kyrkan \u00e4gde ett sigill i silver med inskriften \u201dRamdhla Kirke sigil\u201d och pryddes av tv\u00e5 ansikten vilka b\u00f6r ha f\u00f6rest\u00e4llt Paulus och Petrus.<\/p>\n
Vi kan inte l\u00e4ngre g\u00f6ra j\u00e4mf\u00f6relser med \u00f6l\u00e4ndska kl\u00f6vsadelkyrkor eftersom Ramdala aldrig haft tv\u00e5 torn samtidigt. Vi f\u00e5r ist\u00e4llet j\u00e4mf\u00f6ra med andra kyrkor som har samma planl\u00f6sning som Ramdala. Kyrkor med inbyggd absid \u00e4r ovanliga. Av alla medeltida kyrkor som uppf\u00f6rdes under medeltiden i Danmark och i Sverige har endast ett dussin kyrkor en s\u00e5dan planl\u00f6sning. Inte mindre \u00e4n sju av dessa kyrkor ligger inte s\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e4rifr\u00e5n; fyra av dem (Arby, D\u00f6rby och de rivna F\u00f6rl\u00f6sa och Tors\u00e5s) i Kalmaromr\u00e5det och de redan n\u00e4mnda Persn\u00e4s och F\u00f6ra (d\u00e4r endast v\u00e4sttornen finns kvar i dag) p\u00e5 norra \u00d6land.<\/p>\n
Interi\u00f6r fr\u00e5n Ramdala kyrka.<\/p>\n
P\u00e5 Ramdala kyrkog\u00e5rd ligger Sveriges siste b\u00e5tsman, No 263 Olsson-Wahlbom begravd.<\/p>\n
I Blekinge finns f\u00f6rutom Ramdala ytterligare en kyrka med samma planl\u00f6sning, n\u00e4mligen den v\u00e4lbevarade medeltidskyrkan i Hjortsberga. Den har f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan med hj\u00e4lp av resultat av dendrokronologisk analys (unders\u00f6kning av \u00e5rsringar i tr\u00e4) daterats till mitten av 1200-talet. Dagens forskare anser att de n\u00e4mnda kyrkorna i Kalmartrakten b\u00f6r ha uppf\u00f6rts vid samma tid. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r en datering av Ramdala kyrka till 1200-talets mitt rimlig I dagsl\u00e4get kan vi sl\u00e5 fast att den \u00e4ldsta stenkyrkan fr\u00e5n omkring 1200 ha ersatts av en st\u00f6rre stenkyrka vid mitten av 1200-talet. Ett annat alternativ \u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndringen endast ber\u00f6rde absiden och koret. Det skulle betyda att absiden kringbyggts (och d\u00e4rmed f\u00e5tt sitt nuvarande utseende) samtidigt som valven av kalksten slagits \u00f6ver koret och \u00f6ver rummet p\u00e5 kyrkvinden. F\u00f6r det senare alternativet talar det faktum att absidens hj\u00e4lmvalv \u00e4r av gr\u00e5sten medan de tv\u00e5 andra valven \u00e4r av kalksten. Om de tre valven slagits samtidigt borde den mera l\u00e4ttbearbetade kalkstenen ha anv\u00e4nts \u00e4ven i hj\u00e4lmvalvet. Jag kan d\u00e4rf\u00f6r t\u00e4nka mig att hj\u00e4lmvalvet slagits tidigare \u00e4n kalkstensvalven.<\/p>\n
G\u00e5r det att s\u00e4ga n\u00e5got om vem som kan ha byggt stenkyrkan? Dagens forskning har tydligt visat att de flesta medeltida stenkyrkorna uppf\u00f6rdes av kungar, biskopar, klosterordnar och av den tidens allra rikaste familjer. Att s\u00e5 kan ha varit fallet i Ramdala ger kyrkans l\u00e4ge en fingervisning om. En karta fr\u00e5n 1700-talet \u00f6ver Ramdala bys in\u00e4gor visar att kyrkan och pr\u00e4stg\u00e5rden l\u00e5g f\u00f6r sig sj\u00e4lva p\u00e5 en h\u00f6jd delvis omgiven av sankmark. Byns g\u00e5rdar var samlade p\u00e5 en \u00e5s ett par hundra meter nordost om kyrkan. Det var f\u00f6rst efter utdikningar p\u00e5 1800-talet som omr\u00e5det mellan byn och kyrkan b\u00f6rjade bebyggas. Kyrkans avskilda l\u00e4ge \u00e4r tecken p\u00e5 att det har legat en st\u00f6rre g\u00e5rd invid kyrkan. Det finns m\u00e5nga exempel p\u00e5 medeltida kyrkor med ett liknande avskilt l\u00e4ge d\u00e4r sp\u00e5ren av den intilliggande medeltida g\u00e5rden \u00e4nnu syns. I flera fall vet vi att det var g\u00e5rdens \u00e4gare som uppf\u00f6rde kyrkan, f\u00f6r att i f\u00f6rsta hand sj\u00e4lv bruka den och inte minst f\u00f6r att genom kyrkobygget visa sin makt och rikedom. S\u00e5 tror jag att fallet kan ha varit \u00e4ven i Ramdala. Utrustad med b\u00e5de v\u00e4sttorn och korvalv var Ramdala obestridligen den mest p\u00e5kostade medeltida kyrkan i \u00d6stra H\u00e4radet. Detta f\u00f6rh\u00e5llande \u00e4r ytterligare ett argument f\u00f6r att en d\u00e5tida potentat st\u00e5tt bakom uppf\u00f6randet av kyrkan. Om byggaren haft n\u00e5gon f\u00f6rbindelse med premonstratenserklostret i V\u00e4 \u00e4r ovisst. Ett skriftligt bel\u00e4gg ber\u00e4ttar att detta kloster innehaft egendomar i Ramdala socken. Denna egendom hade sk\u00e4nkts till klostret av den danske konungens bror, biskop Valdemar av Slesvig \u00e5r 1182.<\/p>\n
Promenadstr\u00e5k<\/p>\n
Det finns m\u00f6jlighet till promenader i byn mellan kyrkan och E 22. En promenad p\u00e5 den vackra och nyrenoverade kyrkog\u00e5rden \u00e4r att rekommendera.\u00a0H\u00e4r har du utsikt \u00f6ver stora delar av Ramdalasl\u00e4tten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ramdala socken i \u00d6stra h\u00e4rad av Blekinge l\u00e4n str\u00e4cker sig fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n i s\u00f6der till Sm\u00e5landsgr\u00e4nsen i norr. Med den med bro f\u00f6rbundna \u00f6n Senoren j\u00e4mte n\u00e5gra mindre \u00f6ar str\u00e4cker socknen sig t.o.m. ut i \u00d6stersj\u00f6n, d\u00e4r den ocks\u00e5 har […]<\/a><\/p>\n<\/div>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-98","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-besoksmal"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=98"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":979,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98\/revisions\/979"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=98"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=98"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bevaraminnen.se\/obh\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=98"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}